Guldspaden

Arabiskan öppnade dörrar för Hem & Hyra

Hyresgästföreningens tidning Hem & Hyra satsar på grävande journalistik, och det ger god
utdelning. Nu senast i form av en guldspade för AnnaKarin Löwendahls och Anna Rytterbrants granskning av handeln med folkbokföringsadresser.

Daniel Wiklander

Text och foto

När Hem & Hyra i februari 2020 publicerade reportaget ”Jakten på en adress – här är människorna som betalar” var det också starten för tidningens arabiskspråkiga sajt. 

– Det här grävet blev till för att vi frågade oss vad vi kunde göra för typ av granskning som är relevant både för den arabisk-talande målgruppen och för vår traditionella målgrupp, säger Anna Rytterbrant när Scoop träffar henne och kollegan AnnaKarin Löwendahl, lokalredaktör i Göteborg, på Hem & Hyras redaktion i centrala Stockholm. 

– Och då hade vi fiskat upp det här med adressändrandet som  vi hade hört rykten om, men som ingen hade borrat ner sig i eller lyckats verifiera. 

Hon berättar att man valt arabiska för att det är det nästa största språket i Sverige. 

– Att vi över huvud taget gjorde vårt jobb var för att vi har börjat översätta vissa av våra artiklar till arabiska. Därför blev det naturligt så. När vi gjorde vår research träffade vi ganska tidigt på väldigt många unga ensamkommande som var i den här problematiken men som vi fick välja bort eftersom de inte har arabiska som huvudspråk.

Anna Rytterbrant är lokalredaktör i Örebro. Hon kan själv lite arabiska, men till grävet tog man hjälp av frilansjournalisten och översättaren Sana Al Jazairi.

– Hon kunde på arabiskspråkiga sajter utge sig för att hon letade efter en adress till sin syster, säger Anna Rytterbrant. Det som slog oss då var att ingen reagerade. Ingen tyckte att det var en konstig fråga. Jag tror att om jag skulle skriva på min Facebook att jag söker en adress att hyra så skulle många fråga varför. Men här var det inget konstigt. 

AnnaKarin Löwendahl och Anna Rytterbrant.

Till skillnad från många andra av Hem & Hyras granskningar baseras grävet om handeln med svarta adresser inte på statistik. Endast en statistikuppgift förekommer: Skatteverkets bedömning att 200 000 människor är felaktigt skrivna inom Sveriges gränser –en siffra de båda reportrarna fick verket att ta fram och som sedan dess används i debatten. I övrigt består reportaget av berättelser.

– Men otroligt viktiga berättelser, säger AnnaKarin Löwendahl. Det är verkligen slående att det här är ett dolt systemfel som nästan bara drabbar nyanlända, som jättemånga av oss andra inte har en aning om. Och så pågår det varje dag, hela tiden, mitt framför näsan på en. Det kan vara någon som sitter bredvid mig på spårvagnen som lever mitt i det här. Men det finns inte på vår radar. 

Anna Rytterbrant säger att en anledning att man valde att göra undercoverdelen av grävet på arabiska är att det många gånger är forna landsmän som är mer etablerade som är de som tar betalt. 

– Och det är ju dem som man ofta är hänvisad till om man kommer ny. Man tror ju att det är så här det funkar. En av mina intervjuer som jag hade med arabisktalande kvinnor, där jag först fick traggla mig fram med min arabiska – den intervjun spårade ur lite sedan. För de hade ju fler frågor till mig. ”Varför får jag inte?” Det kändes som ett misslyckande precis då, för man vill ju inte vara den som blir utfrågad, men vi hade jättestor nytta av det sedan när vi skulle skriva eftersom vi visste vad som var svårt att förstå. Varför vi är så besatta av folkbokföring till exempel. De vill ju bara leva här, och så blir de brottslingar. 

– Och det har ju ett oerhört högt pris för många av de här personerna, säger AnnaKarin Löwwendahl. Vi träffade på folk som hade lämnat det här med adresshandel bakom sig. Som hade fått vita hyreskontrakt och fast jobb och sådär, men som ändå inte vågade träda fram för man är så oerhört rädd att det ska ligga en i fatet när man väntar på svenskt medborgarskap till exempel. Det får konsekvenser på ett helt annat plan än att ”bara” få böter.

Reportaget blev ordentligt uppmärksammat med en gång. Riksdagens skatteutskott tog upp granskningen på sitt möte samma vecka, och bestämde att man skulle kalla till sig finansministern för att fråga ut henne. 

Det var också ovanligt lätt att få dåvarande finansministern, i dag Sveriges statsminister, Magdalena Andersson att ställa upp på en intervju, berättar AnnaKarin Löwendahl. 

På grund av att texten skulle översättas till arabiska. Det har också öppnat dörrar hos Skatteverket, berättar Anna Rytterbrant.

– När de har förstått att vi ska översätta har de sagt att de vill nå den gruppen. Även våra källor har sagt att de tycker det är jätteviktigt att vi når ut till arabisktalande, att det är för och inte bara om den gruppen.

”Utan våra intervjupersoner hade vi inte fått priset.”

Anna Rytterbrant

Direkt efter att de klivit av scenen på Guldspadegalan i Borås hörde Anna Rytterbrant av sig till en av intervjupersonerna som gjort stora uppoffringar.

– Även jag kontaktade han som var huvudcase nästan direkt, säger AnnaKarin Löwendahl. 

För de hade aldrig vunnit Guldspaden utan sina intervjupersoner. 

– Det kändes omedelbart att det var tack vare att de vågade lita på att vi kunde förvalta det här förtroendet, säger AnnaKarin Löwendahl.

– Vi hade ju ingen statistik och tunga siffror, säger Anna Rytterbrant. Så utan de här människorna hade vi inte fått priset.

– Ett sådant här pris blir ju också en bekräftelse för hela redaktionen, fortsätter AnnaKarin Löwendahl. Vi har medvetet satsat hårt på gräv och granskningar de senaste åren. Det här blir som ett slags kvitto på att vi har satsat rätt. Ett sådant här grävprojekt är ingen isolerad företeelse. Hon nämner särskilt Hem & Hyras AD András Frimmel och editionschefen Anna Tiberg. 

– Och våra lokala kolleger Mattias i Örebro och Gustaf i Göteborg, de fick ju täcka upp när vi djupdök i det här. Så det har varit viktigt för hela redaktionen att känna att vi ligger på den här nivån. Vi har tagit oss dit.

Hem & Hyra har många lokala redaktörer som ofta arbetar ensamma. På senare tid har de börjat samarbeta allt mer, något som börjat ge resultat, vilket adressgrävet är ett exempel på.

– Att vi är lokalredaktörer tycker jag är väldigt roligt, säger Anna Rytterbrant. Det är väldigt lite ”vi och de” mellan riks och lokal på den här redaktionen, men Guldspaden i magasinsklassen är ändå mer ett rikspris. Det är jäkligt svårt som lokalredaktör att slå sig fram och få ett sådant här pris.

Folkbokföringsfrågan har varit levande även under tiden som gått sedan grävet först publicerades vintern 2020. Humorprogrammet Svenska Nyheter på SVT tog 1 oktober i år upp kraven på en ny folkräkning i Sverige. Programledaren Kristoffer Ahonen Appelquist refererade till AnnaKarin Löwendahls och Anna Rytterbrants gräv om handeln med adresser. 

– Det är ett mått på att folkbokföring blivit folkligt, säger AnnaKarin Löwendahl.

Ett stort antal människor i Sverige har alltså av skiftande anledningar behov av att skriva sig på en adress där de inte inte bor. Det kan handla om att de saknar fast bostad, att bostaden de har ligger på fel sida en kommungräns, eller att de behöver vara skrivna i en specifik kommun för att exempelvis gå en utbildning.

Det kan också handla om olika slags mer ljusskygga syften, och därför är det sedan ett par år tillbaka förbjudet att vara skriven någon annanstans än där man faktiskt bor. I den aktuella lagtexten om folkbokföringsbrott står uttryckligen att i ”ringa fall ska det inte dömas till ansvar”.

Trots det har flera av de första åtalen för folkbokföringsbrott gällt just ringa fall. 

Tillsammans med Anders Paulsson och Kristina Wahlgren i Malmö gick AnnaKarin Löwendahl i våras igenom vad som hänt sedan lagen skärptes sommaren 2018 – ett gräv som också hade chansen på ett fint pris nyligen då man fanns bland de nominerade till årets granskning på Tidskriftsgalan. 

– Lagen skärptes med den uttryckliga målsättningen att man skulle sätta dit organiserad brottslighet och välfärdsfusk, säger AnnaKarin Löwendahl. 

– Vår granskning visade att av de åtal som dittills hade väckts så är de flesta vanliga bostadslösa, som vad vi har kunnat se inte har som syfte att tillskansa sig några pengar eller lura systemet. De behöver bara ha någonstans att skriva sig. Och så åker de dit på det.

AnnaKarin Löwendahl följde två parallella rättegångar i Göteborg – i en stod en vd för ett stort fastighetsbolag åtalad för att ha skrivit sin familj på bolagets kontor. Det andra målet gällde en barnfamilj utan vd:ns kontakter och inkomst. 

– Det var som två skilda världar, säger AnnaKarin Löwendahl. Den ena förhandlingen tog en hel dag, med kostymklädda advokater. Den andra var schemalagd på en timme utan offentligt ombud. 

Fastighets-vd:n friades. 

– Men det här föräldraparet fälldes för folkbokföringsbrott. Det är en ny lagstiftning som inte hade granskats innan, och som faktiskt inte i första hand fäller dem som det var tänkt att komma åt. 

Hem & Hyras gräv i SVT:s Svenska Nyheter – ett mått på att folkbokföring blivit folkligt.

Anna Rytterbrant säger att behovet av att skriva sig där de inte bor och till och med betala svart för en adress ökar. Dels på grund av den omfattande bostadsbristen. Dels för att en adress behövs om nyanländas tillfälliga så kallade samordningsnummer ska kunna övergå till personnummer. 

– Men det är ingen som tittar på hur man ska göra det enklare för personer som tvingas skriva sig för att få ett fäste i Sverige. Hur ska man lösa problemet så att de slipper begå brottet? För det handlar ju om bostadsbristen.

– Det skulle vara intressant att göra den här granskningen igen om några år för att se om de har kunnat styra om, säger Anna Rytterbrant. För det är jätteviktigt att få fast kriminella nätverk, men det här visar ju att det är ett misslyckande. Jag tycker återigen att det visar att de går in i frågan på fel sätt genom att gå på dem som gör det här för att det är någonting annat i systemet som är fel. 

– Det blir omöjligt att göra rätt, säger AnnaKarin Löwendahl. Det är bostadsbristen som är kärnan i det. Om alla hade möjlighet att kunna bo vitt, då hade incitamenten försvunnit för dem som vill göra rätt för sig. De som hade gjort fel då hade gjort det med något slags uppsåt.

I granskningen från i våras av hur lagskärpningen fallit ut i praktiken fick Hem & Hyras läsare följa Mariam från Malmö. För att hennes dotter skulle kunna behålla sin förskoleplats skrev sig Mariam tillfälligt på en adress där hon inte bodde. Familjen hade då redan fått ett förstahandskontrakt och väntade på att kunna flytta in. Hon åtalades för folkbokföringsbrott.

Det är inte självklart att den som åtalas för ett så kallat ”lindrigt brott” får en offentlig försvarare. Men Mariam hade tur och fick rättslig hjälp privat. Ombudet använde Hem & Hyras granskning i förhandlingarna. 

– Han läste kanske inte innantill, men han baserade mycket av sitt försvar på den, säger AnnaKarin Löwendahl. Och sedan blev hon friad.

Hur känns det?

– Jag tänker att det är därför man blev journalist från början. För att avslöja missförhållanden och orättvisor. Systemfel som drabbar den enskilde. 

– Det är det största som kan hända, säger Anna Rytterbrant. Ett pris är fint, men det här är ju större. Att hjälpa en person, att göra skillnad för riktiga människor.

Senaste Numret

Prenumerera eller beställ lösnummer

omslag nr42021

Lasse Wierup har skrivit flera böcker om svensk gängkriminalitet. Den senaste, ”Gangsterparadiset”, fick en guldspade. Läs Kolbjörn Guwallius intervju med Lasse Wierup, och ett utdrag ur boken.
Annat ur årets sista nummer: Åtal mot finländska journalister – för sådant de INTE publicerat. Ny avhandling om statlig repression mot visselblåsare och journalister. Och så intervjuer med alla guldspadevinnare.

Beställ här