Läsvärt reportage om kriminell klan

2017 publicerade Aftonbladet ett långt och mycket läsvärt kriminalreportage av Johanna Bäckström Lerneby om en mycket inflytelserik familj i Angered i nordvästra Göteborg. Familjen, med ursprungliga rötter i Kurdistan men inflyttad till Sverige från Libanon, beskrivs som någonstans halvvägs mellan kriminellt gäng och riktig maffia av syditalienskt snitt. Halvvägs eftersom man å ena sidan leds av ett i närsamhället respekterat familjeöverhuvud som har en central roll som medlare i olika konflikter – en roll han gärna framhäver samtidigt som han förnekar all inblandning i kriminalitet. Å andra sidan är till och med patriarkens egna söner dömda för åtskilliga grova brott. 

Det läsaren tar med sig från reportaget är dels att klanstrukturer uppenbarligen är ett konkret och påtagligt problem i stadsdelar i våra största städer, dels att familjens namn är värt att lägga på minnet så man inte råkar reta upp dem. Människor som gjort det har uppenbarligen fått sätta livet till – mord som familjemedlemmar erkänt och straffats för har varit slutpunkten för noggrant utredda händelsekedjor där försvaret av familjen varit centralt.

Johanna Bäckström Lerneby är en välrenommerad grävande journalist med ett antal guldspadar och ett Stort Journalistpris för årets berättare i hyllan. Men när hon nu utvidgat reportaget i Aftonbladet till 300 boksidor innebär det inte den fördjupning man hade kunnat önska av formatet. Förvisso får vi veta ännu mer om familjen, som i boken fått namnet ”Al Asim”, och att andra familjer med rötterna i samma del av Kurdistan på liknande vis har etablerat sig på olika håll i Europa, och om hur polisen i tyska Essen där familjen har släkt arbetat mot kriminella klanstrukturer. 

Parallellt får vi också följa ”Maria”, en hårt arbetande småföretagare och ensamstående mamma i Göteborg som lever med ett absurt krav på pengar från kriminella för en skuld hennes exmake som hon inte träffat på tio år dragit på sig under märkliga omständigheter. Dock är berättelsen fiktiv. ”Maria” finns inte, och hennes historia är enligt författaren baserad på olika berättelser från utpressade företagare runtom i Sverige, liksom på intervjuer med kriminella som beskrivit hur de går till väga när de driver in påhittade skulder. 

Att arbeta med olika former av utökad anonymisering kan vara nödvändigt för att alls kunna skildra offer för utpressning, men berättelsen om ”Maria” tar så stort utrymme och innehåller så mycket litterära grepp att den mer får karaktären av en insprängd skönlitterär skildring mellan de dokumentära kapitlen om familjen ”Al Asim” – om än ”based on a true story”. 

Skildringen av familjen ”Al Asim”, familjemedlemmars kriminalitet och de inte alltid särskilt effektiva åtgärderna för att påverka vittnen och på andra vis hålla familjemedlemmarna på fri fot är väldigt intressant. Det var den redan som långläsning i Aftonbladet. I en bok hade jag gärna sett även en ordentlig fördjupning kring klanstrukturer och deras sociala funktion i ett närsamhälle. Långt ifrån alla klanstrukturer uppstår för att underlätta kriminalitet och understödja kriminella – problemet är snarare att den bergfasta prioriteringen av den egna släkten gör att ändamålsglidningar lätt uppstår, om centrala individer inom klanen ägnar sig åt kriminalitet. 

Familjen ”Al Asim” är naturligtvis bortom alla gråzoner i det avseendet, men det gör det inte mindre intressant som bakgrund till hur sådana maktrelationer som den mellan familjen och dess hårt prövade grannar i Angered kunnat utvecklas.

Denna artikel publicerades för första gången i Scoop nr 2 2020.