Recensioner

Så utnyttjas arbetare i Sverige

Vi, skuggorna – ett Sverige du inte känner till
Elinor Torp
Leopard 2019

Daniel Wiklander

Text

Få har kunnat undgå att det under hösten pågått en politisk kampanj mot arbetskraftsinvandring i sin nuvarande form. Avsändare är fackföreningsrörelsen, och möjligen är det ingen slump att Dagens Arbetes reporter Elinor Torp utkommit med sin bok i ämnet under samma tid.

Samtidigt är det hon skildrar i ”Vi, skuggorna” en högst påtaglig verklighet för alltför många som arbetar i Sverige.

Vid sidan av den etablerade, reglerade arbetsmarknaden finns en annan, oreglerad. Den omfattar människor från Latinamerika och Östeuropa som bor i mögliga källare eller utkylda lagerlokaler och arbetar för småsummor i restaurangkök, på byggen och i däckverkstäder. 

Delvis handlar det om papperslösa, men inte minst om människor som har ett slags papper som dock inte är deras egna – så kallade samordningsnummer som kriminella arbetsgivare skaffar genom olika bulvaner och sedan kan tilldela sina anställda. Så kan belarusier och uzbeker på papperet framstå som EU-medborgare från Polen och Lettland, exempelvis.

Terroristen Rahmat Akilov som mördade fem personer på Drottninggatan i Stockholm i april 2017, var en av dessa som levde och arbetade i Sverige under falsk identitet, bland annat som asbestsanerare. Det är något Elinor Torp väver in i sin berättelse, och säkerhetsaspekten är givetvis ytterligare ett exempel på problemen med fifflet kring arbetskraftsinvandringen – även om de allra flesta som arbetar i Sverige med falska papper under vidriga förhållanden knappast utgör en fara för någon, och är offer snarare än förövare.

Boken varvar pedagogiska beskrivningar av kriminella upplägg med gripande levnadsöden. Elinor Torp har följt rättsfall och intervjuat utnyttjade människor. Hon skildrar mångskiftande levnadsöden, och allt är inte svartvitt på det mänskliga planet. Men beträffande arbetet är mönstret som framträder detsamma som det varit ända sedan lönearbetet först började undersökas seriöst: Människors behov av försörjning utnyttjas hänsynslöst genom att de förmås arbeta så mycket som möjligt till så liten ersättning som möjligt, för att det överskjutande värdet av deras arbete ska bli så stort som möjligt. Och det tillfaller per definition inte dessa människor. 

Arbetstillstånd för icke EU-medborgare är avhängiga av att de får avtalsenlig lön. Den som ertappas med att arbeta för mindre måste lämna landet. Att detta kan leda till ett slags livegenskap, särskilt om arbetsgivaren tillhör samma etniska grupp och den anställde på grund av bristande språkkunskaper har svårt att skaffa sig en överblick över sina rättigheter, är uppenbart. Särskilt om man betänker att en del av dem som vistas i landet på arbetstillstånd tidigare fått avslag på asylansökan och alltså kanske är direkt rädda för att skickas tillbaka. För låga lönekostnader kan dock ge arbetsgivaren problem med Skatteverket, så en vanlig metod är att betala men sedan kräva tillbaka pengar svart, för påstådda omkostnader eller som ockerhyra för exempelvis en sängplats.

Elinor Torp visar dessutom att det inte bara handlar om att betala oskäligt låga löner. Kriminella svindlar helt enkelt till sig stora summor offentliga medel från kommun och landsting med hjälp av olika upplägg relaterade till aktiebolagslagen och lagar som reglerar arbetskraftsinvandring. 

Sammanfattningsvis är ”Vi, skuggorna” en skickligt berättad och övertygande skildring av direkta effekter av specifik lagstiftning, som till stor del skulle försvinna om lagstiftningen ändrades.

Denna artikel publicerades för första gången i Scoop nr 3 2019.

Senaste Numret

Prenumerera eller beställ lösnummer

Omslag

Anna Gullbergs undersökande reportage i Expressen handlar minst lika mycket om att få människors förtroende som om att läsa förundersökningar. Även Diamant Salihus skildring av gängkriget i Rinkeby bygger på att han fått människor att öppna sig och berätta.
Läs även om illegala vapen, sektledare och wallraff i antivaccinrörelsen!

Beställ här