Med statistiken som verktyg

Statistik är en viktig kategori fakta för många journalister, inte minst för dem som har bostäder som bevakningsområde. Den första uppgiften är att samla in data till statistiken, och det kan vara nog så krångligt. Som tur är finns mycket data tillgänglig, en del av den till och med gratis. Då återstår att systematisera den och att göra journalistiskt intressanta analyser. 

Ett program som behållit sin popularitet i decennier är Excel, det enormt mångsidiga kalkylprogrammet. Ett annat som börjat uppmärksammas på senare år är Qgis, ett program specifikt för geodata. 

Enkelt uttryckt presenterar Qgis data visuellt på en karta i form av olika lager. Man skulle kunna jämföra det med att lägga olika overheadblad på varandra. Tillsammans med statistik ner på kvarters- och gatunivå blir det ett kraftfullt verktyg för olika slags granskningar.

En tidning som använder sig av Qgis i sina granskningar är Hem&Hyra. Redan för snart fem år sedan visade man var i Sverige det är störst risk att få sin cykel stulen (utanför centralstationen i Uppsala), och i ett par större granskningar på senare år har man haft god hjälp av verktyget.

Scoop mötte fyra av tidningens reportrar från Örebro och riksredaktionen i Stockholm över Zoom.

Örebroredaktionens Anna Rytterbrant och Mattias Frödén har tittat på förekomsten av social dumpning: alltså att kommuner ger människor som är i behov av så kallade sociala kontrakt för sitt boende lägenheter i samma – nedgångna – områden. Något som kan vara förödande för missbrukare som vill börja ett nytt liv men tvingas ha andra missbrukare som grannar med de frestelser det innebär. 

De båda reportrarna hade pratat i flera år om hur det var i Bergslagen där båda kommer från, hur det blev allt fler sociala kontrakt i samma områden.  

– Vi såg att det var ett problem för små orter när det kommer många, många personer med sociala och ekonomiska problem som samlas på samma ställe, säger Anna Rytterbrant.

I sin kartläggning inriktade de sig på situationen i städer i ett band tvärsöver Sverige i höjd med Stockholm – men utan att inkludera huvudstaden. I stället har man tittat på mindre och medelstora städer som Örebro, Eskilstuna, Karlstad, Nyköping och Karlskoga. Mönstret är tydligt – 55 procent av de sociala kontrakten finns i områden med socioekonomiska utmaningar, och av dem finns en övervägande andel i områden med stora socioekonomiska utmaningar. 

Hos Statistiska centralbyrån SCB kan man hämta mycket data att mata in i Qgis, men den är inte alltid så lätt tillgänglig. Så är fallet med så kallade demografiska statistikområden, DegSO. De har en sifferkod hos SCB, i stället för områdesnamn. Då har reportrarna haft större nytta av den nyare kategorin RegSO, regionala statistikområden, som tillkom för några år sedan. Det var till och med så att RegSO-indelningen skapades för att följa socioekonomisk utveckling över tid. 

Indelningen är dock inte perfekt, och detaljkunskaper om en stad kan vara bra.

– En del av lägenheterna som det står om i artikeln kanske ser ut att ligga i ett bra område. När vi kollar närmare så ser vi att det ligger på kanten till ett område som inte har så bra förutsättningar, säger Mattias Frödén.

Så en del av punkterna flyttade reportrarna på. 

– För vi visste att de hörde inte hemma i det här typen av områden.

Det gällde Örebro, där de bor och arbetar. För andra städer i undersökningen fick de ta till andra medel.

– Vi fick använda Google Maps Street View för att se om indelningen stämmer, säger Anna Rytterbrant.

– Och vi såg att de inte gör det, de här hyreshusen ser man att de egentligen hör till det här bostadsområdet. Och sådant vet man kanske lite mer automatiskt om man jobbar lokalt.

Hem&Hyras sociala medier-redaktör Aron Andersson gjorde cykelstöldkartläggningen 2019, och är den som satt sig djupast in i Qgis på tidningen. Tillsammans med Conny Pettersson på riksredaktionen gjorde han för några år sedan en stor kartläggning om brister i samhällsservice på små orter i Sverige. Utifrån olika data kring sådant som avstånd till närmaste vårdcentral eller postutlämningsställe skapade man en rankinglista. 

Kanske inte helt överraskande är det orter i norra Norrlands inland som hamnar i botten – men Olshammar som ligger i Askersunds kommun och mitt i en triangel mellan Skövde, Örebro och Linköping är har bara obetydligt bättre samhällsservice. Vissa orter har relativt höga huspriser men få i husen är bofasta året om. Men de är ofta inte skrivna på orten i fråga, säger Conny Pettersson.

– Så skatteunderlaget kan vara rätt uselt.

Qgis och geodata blev en ingång till jobbet, säger Aron Andersson.

– Vi gjorde den här listan, rankingen, och sedan gjorde Conny ett fotarbete. Det blev ganska viktigt för att se vilka orter som hade sämst service.

Conny Pettersson fick fram hur det var att vara hyresgäst på de orterna.

Han åkte till två orter – Nykroppa utanför Filipstad i Värmland och Degerhamn på södra Öland.

– Nykroppa är den här klassiska bruksorten, där bruket lade ned början på 70-talet, där man inte hämtat sig än. Och Degerhamn är halvårsboendeorten, säger Conny Pettersson.

I Degerhamn hade Icabutiken gått i konkurs ett halvår tidigare. 

– Och ortsbefolkningen hade helt enkelt börjat starta en egen kollektiv butik. 

Det kollektiva initiativet blev butiken AutoMat (ja, den är bara bemannad vissa tider) som finns kvar än i dag.

– Det är väl som alltid att man måste fylla de här siffrorna med kött och blod och hjärta, säger Aron Andersson.

– När Conny hade varit i Nykroppa åkte radion dit och sände live. Och folk kom och verkligen tyckte saker. Det här betydde någonting för dem på riktigt. Det är inte bara siffror.

– Jag tror också att de hade just det här problemet med social dumpning. Att politikerna där egentligen ville riva hus.

Frågan om social dumpning blev ett till jobb som Conny Pettersson gjorde några månader senare tillsammans med Eva Jacobsson.

– Jag tror att det var runt 20–25 kommuner som dåvarande civilminister, Lena Mikko, hade kallat till sig just med anledning av den här problematiken, säger Conny Pettersson. Och sedan så gjorde jag bara en vanlig enkätundersökning helt enkelt:

”Har ni eller funderar ni på att riva fastigheter på grund av risken för social dumpning?”

– De här fastigheterna när de är till salu är ju så oerhört billiga. Du kan liksom köpa ett hus med 15 lägenheter för 700 000–800 000. Och om du då inte har någon som helst ambition att ta hand om fastigheten, utan bara tar in folk och kör det ännu mer i botten, då är det en affärsidé och sanktionsmöjligheterna begränsade.

– Det var spännande tycker jag, att det kom utifrån en lista som först handlade om något annat, säger Aron Andersson. 

Qgis är ett användbart verktyg för grävande, men programmet är lika lite som Excel skapat specifikt för journalister.

– Det är ett ganska spännande verktyg som man kan använda journalistiskt också. Men många av funktionerna är väl tänkta för på andra användningsområden, säger Aron Andersson.

Vad skulle du vilja se som skulle göra Qgis bättre?

– Jag vet inte om jag har något rakt svar vad gäller programmet. Det är snarare så att statistik, olika geostatistik, gärna hade fått vara mer tillgänglig och gratis och lätt att få tag på. För SCB kan ju ta fram väldigt mycket data.

Det går även att ta fram andra områdesindelningar också på postnummernivå. 

– Men mycket av det där ägs ju av olika privata intressen. Det är ju inte offentlig data på det sättet. Och det är ganska dyrt att beställa ut på andra indelningar. Så det hade ju varit väldigt trevligt om det hade varit mer tillgängligt.

Vad gäller programmet krävs det att man har en bra idé, säger han.

– Vi har ju hamnat lite i det här med att vi jobbar mycket med områden, eftersom vi har bostadsområden och hyresområden. Det finns säkert mycket annat du kan göra också i Qgis.

– Om jag skulle få önska någonting så är det väl kanske att det var mer användarvänligt, säger Anna Rytterbrant. Vi fick hålla på och testa oss fram en liten stund innan vi kom ihåg hur man gjorde.

– Och i den bästa av världar så skulle det ju bara vara "det här vill jag”. Och sen trycker man på en knapp och så blir det så.