Censurkrav på nyhetsfoton tagna med drönare
Grundlagen ska garantera en journalistik fri från krav på statlig förhandsgranskning, alltså censur i bokstavlig mening. Men det finns utrymme för undantag om syftet med censuren är att skydda rikets försvar.
Scoops granskning visar att inte minst myndigheternas handläggningstider omöjliggör laglig publicering av nyhetsfoton tagna med drönarbilder – om himlen eller horisonten syns.
”Fullkomligt oacceptabelt”, säger Jonas Kanje, ansvarig utgivare för Sydsvenskan, till Scoop.
Kolbjörn Guwallius
Text och foto
Fler och fler medier använder kameradrönare i sitt journalistiska arbete. Det är mycket som blir överskådligare från några meters höjd – allt från vardagliga nyhetshändelser som demonstrationer, bränder och trafikstockningar till unika granskningar där missförhållanden kan avslöjas tack vare möjligheten att få överblick över en skum verksamhet tack vare lite avstånd.Men lagstiftningen sätter gränser för hur kameradrönare kan användas. Faktiskt så mycket att drönarfotografering vid akuta nyhetshändelser inte är att tänka på i Sverige – eftersom fotografier som ”har inhämtats från luftfartyg”...
Mer Från Inrikes
Missa inte
Missa inte
Vad har hänt med klimatjournalistiken? Scoop frågade tre erfarna svenska journalister med miljö och klimat som specialitet – Lisa Röstlund (bilden), Alexandra Urisman Otto och Erika Bjerström.
”Man möter ofta motstånd både ute i samhället och på redaktionerna”