Efter Scoops kommungranskning – så gick det sedan

Våren 2020 granskade Scoop hur svenska kommuner följer offentlighetsprincipen efter att Hörby kommun nekat Aftonbladets Peter Kadhammar att läsa i kommunens diarium. Hörby hade bättrat sig, men några andra kommuner visade sig ha sämre rutiner när Scoop begärde ut tre dagars listor över inkommande och utgående e-post för kommunstyrelsens ordförande i samtliga kommuner.

Värst i klassen var Boxholm, som krävde att vår påhittade anonyma medborgare skulle dyka upp på kommunkontoret och titta på listorna tillsammans med ordföranden, Britt-Marie Johansson (S). Man hänvisade till en kommunal policy som åsidosatte såväl rätten att ta del av handlingar på distans som rätten att göra det anonymt, båda skyddade i grundlag.

När Scoop i maj 2021 gör om samma begäran visar det sig att granskningen har lett till att policyn har förändrats.

– Vi började ganska snabbt med att tillämpa ett annat synsätt. Jag tror att det var någon gång under hösten som policyn skrevs om. Det var tråkigt att vi hade missat detta, men vi har gjort vårt bästa för att reparera det, säger Fredrik Svaton, administrativ chef i Boxholms kommun.

Hur gick förändringen till?

– Vi jämförde med andra kommuner och synade ordentligt hur vi kunde serva på bästa sätt. Det är en anpassning som vi tycker var bra och nödvändig. Så det var bra att vi fick lite uppmärksamhet kring det. Det är naturligtvis tråkigt att det blev så att vi hade vissa brister där, men samtidigt var det väldigt bra för oss att få bli bättre.

Britt-Marie Johansson har gått i pension. Hennes efterträdare sedan den 1 mars, Claes Sjökvist, bekräftade Scoops begäran efter en timme och meddelade att den var skickad till it-avdelningen. Mindre än ett dygn senare återkom han med de begärda listorna i ett mejl vidarebefordrat från it-avdelningen. Hanteringen är i nivå med de kommuner som skötte sig bäst vid fjolårets granskning.

– Det ska väl skötas skyndsamt, som det heter, säger Claes Sjökvist när Scoop ringer upp.

Han känner till att journalister har begärt ut mer omfattande e-postkorrespondens från kommunen än i det aktuella fallet och där begäran har tagit lite längre tid, vilket han tycker är beklagligt.

– När det är mycket material blir det svårare att greppa om och man har inte byggt upp systemet kring möjligheten att få fram handlingarna skyndsamt. Det saknas kunskap i frågan och därför är det bra att den väcks, säger han.

Claes Sjökvist känner sig lättad över att den nya policyn får godkänt, åtminstone i Scoops enkla test.

– Det är skönt att man kan sträcka på sig och känna att man har åtgärdat det här nu, säger han.

Foto: Privat.

Claes Sjökvist, KSO Boxholm.

I dagarna har kommunen dock fått annan kritik för sin hantering av begäran om handlingar. Kommundirektören Göran Lundström har klagat över den mängd handlingar som Sveriges Radio har begärt ut i samband med en granskning av en försäljning av en lokal mejeribyggnad. Göran Lundström kallar försöken att få ut handlingar för trakasserier och skriver i ett mejl till Sveriges Radio att han ”överväger att gå vidare” om de inte upphör, enligt tidningen Journalisten.

– Sveriges Radios reporter krävde ut saker som inte fanns. Vi har ett problem med den reportern i det specifika ärendet. Han har inte gett sig trots att han har fått ut allt vi har. Dessutom begärde han ut så ofantligt mycket och kunde inte vara specifik med vad han ville ha, säger Claes Sjökvist.

P4-reportern Patrik Enlund ska enligt Claes Sjökvist ha begärt ut samtliga utgående mejl från hans företrädare och från kommundirektören för hela hösten 2020. Kommunen visste inte hur man skulle hantera begäran, då den var så omfattande.

Claes Sjökvist blev själv intervjuad om fallet med mejerifastigheten nyligen och kände att den intervju med honom som sändes blev missvisande på grund av hur den redigerades.

– Han har klippt ihop det så att det framstår som galet. Det blev missvisande och kändes taget ur sitt sammanhang.

Men är det inte en av journalisters uppgifter att vara lite jobbiga när de ställer frågor?

– Jo, visst, men man ska väl utgå från fakta. Vi har känt under lång tid att han vinklar det som att kommunen har gjort en masa fel medan Arla som sålde den här fastigheten knappt har nämnts. Jag tycker inte att det har varit opartiskt.

Foto: Privat

Patrik Enlund, P4 Östergötland.

Patrik Enlund på P4 Östergötland blir förvånad över svaren från kommunstyrelsens ordförande.

– Att de säger att vi inte har granskat Arla är inte sant, men det är svårare att granska Arla eftersom det är ett privat företag. Vi har gjort vad vi har kunnat för att granska dem. Kommundirektören har också tillåtits säga i radio att Arla är patetiska och vi har haft med en Arla-bonde som fick säga att historien är dåligt skött av Arla, säger han.

Vad säger du om att kommunstyrelsens ordförande känner sig felaktigt återgiven?

– Han säger ju det han säger.

Men var det representativt för vad som borde komma fram?

– Ja. Solklart. Han säger ju fler saker efter det man hör, där han utvecklar ännu mer, men jag har plockat ut kärnan i det han säger.

Att Patrik Enlund skulle ha ställt orimliga krav på kommunen stämmer inte heller, menar han.

– Jag vill verkligen bestrida det här med att vi skulle ha begärt en viss mängd som de inte har kunnat leverera.

Enligt Patrik Enlund började det hela med att han begärde ut mejl från 1 augusti till 31 december förra året. Kommundirektören sa då att det var för omfattande. Han frågade då om han kunde begära ut mejl från en månad i taget, vilket skulle vara okej att handlägga enligt kommunen. Men sedan kom Patrik Enlund och en kollega fram till att det var enklast att kontrollera mejlloggarna i stället, vilket kommunen gick med på utan invändningar och det var också den formella begäran som gjordes.

– Det var aldrig officiellt så att jag bad ut alla mejl. När jag bad om loggarna sa de att de kunde fixa det, och det gjorde de. Men jag fick söka dem flera gånger innan jag fick mejlloggen.

Vad säger du om anklagelserna om trakasserier?

– Efter att mejlet om trakasserier kom och de påstod att jag hade varit otrevlig har jag rannsakat mig själv extremt noggrant eftersom jag vill vara en riktigt bra journalist. Men jag har försökt vara snäll och ge dem tid. När jag har låtit det gå en hel dag och de inte ens har svarat har jag däremot påmint vid ett par tillfällen.

Patrik Enlund menar att det är viktigt att hanteringen följer lagstiftningen och därmed är skyndsam.

– Jag har varit orolig för att de ska börja prata med varandra om vad de ska säga och kanske försöka sopa igen spår som de inte vill att vi tittar på. Av den anledning är det viktigt att det sker skyndsamt.