Inrikes

Miljardsvindel med mobiler

En extra koll av vad som kunde ligga bakom ovanligt framgångsrika småföretag ledde till SVT:s avslöjande av en härva med miljarder kronor i svindlade skattepengar.

Daniel Wiklander

Text och foto

– Att vi klarade av att göra det här jobbet är för att vi var ett team. Och det är inte ofta vi får vara det på nyhetsredaktioner. Att vi kan vara så här många hjärnor som tittar på samma material och hjälper varandra och stöttar varandra i nyhetsvärderingen och hur man kommer vidare.

Det säger Jenny Küttim, grävredaktör på SVT Nyheter, när Scoop träffar henne och resten av teamet som arbetat med den stora mobilhärvan för en intervju på en restaurang i närheten av SVT-huset på Östermalm i Stockholm. 

För ett par år sedan började det gå bra för ett företag i Västerås. Riktigt bra. Man ökade från ett år till ett annat sin omsättning på ett vis som borde leda till olika slags priser för gott entreprenörskap, uppmuntrande ord från kommunpolitiker på orten och så vidare. Expansion, nyanställningar och uttryck för stolthet i lokala medier. Dessutom var ökningen i omsättning inte bara riktigt bra, utan rentav extrem – från strax under två miljoner kronor till över två miljarder kronor från ett år till ett annat. Kort sagt var det något som inte stod rätt till.

Mikael Grill Pettersson, nyhetsreporter på SVT och länge en av Scoops medarbetare, fick ett tips och började gräva. När SVT:s reportrar besökte företagets lokaler visade det sig att det inte fanns något intresse alls för att berätta om verksamheten eller framgångarna.

I stället ringde en person som hävdade att han var ”internationell konsult” och ifrågasatte att SVT besökt företaget. Han uttryckte dessutom oro för att SVT skulle komma att publicera något kring företaget.

– Och där någonstans kände vi att OK, det kanske är någonting de håller på med, säger Mikael Grill Pettersson till Scoop.

Lars-Erik Taubert, reporter, Mikael Grill Pettersson, reporter, Kenneth Ulander, researcher och Jenny Küttim, grävredaktör.

Först trodde man att det rörde sig om något slags kreditbedrägeri, alltså att omsättningen på något vis blåsts upp för att ägarna ska kunna ta stora lån. Men vissa saker pekade på att det inte handlade om ett vanligt kreditbedrägeri.

– Och framför allt fick vi indikationer på att det fanns fler företag som hade handlat med det här bolaget, säger Mikael Grill Pettersson. Det var någonting större, någonting annorlunda. 

”Bolagsverket, som numera ändå har ett uppdrag att motverka brottslighet, bedriver något slags serviceverksamhet där det inte spelar någon roll om man är internationellt efterlyst.”

Mikael Grill Pettersson

Det som SVT:s reportrar skulle gräva fram visade sig vara en enorm svindel med skattemedel. Mycket kortfattat handlar det om att när man säljer varor eller tjänster till någon i ett annat land är ingen moms inblandad. Då detta regleras i efterhand kan det uppstå situationer där företag har en fordran på Skatteverket för inbetald moms. Om man på olika bedrägliga vis kan få det att se ut som om man importerat väldigt mycket av en vara eller tjänst för att sälja vidare kan den fordran bli väldigt stor. Utbetalningen från Skatteverket blir en ren stöld av statliga medel, och i den aktuella härvan handlar det om flera miljarder. 

Grävteamet på SVT Nyheter började granska Västeråsföretaget.  

– Och sedan tittade vi på bolag som hade haft samma ökning av omsättningen på tusentals procent, säger Jenny Küttim. Och gjorde vanlig bolagsresearch – vilka sitter i styrelserna, hur ser deras kontakter ut? Och sedan klassisk personresearch. 

Man arbetade med två av Sveriges främsta bedrägeriexperter, Peter Forsman och Anders Björkenheim.

– Deras insatser har varit ovärderliga, säger Jenny Küttim. 

En viktig punkt var att kartlägga företagens webbplatser. De specialiserade sig på mobiltelefoner och telefonitjänsten Voip. Det blev snart tydligt att en hel del företag hade i det närmaste identiskt innehåll på sina sajter.

– Då förstod vi att de var kloner av varandra. Och då förde vi dem till en lista över misstänkta.

Bolagsverket bistår företagare med många olika slags tjänster som kan utföras på verkets webbplats med bank-ID. Praktiskt och enkelt – och dessutom lätt att följa upp för den som vill granska. Inte bara inkomna och utfärdade handlingar omfattas av offentlighetsprincipen – även sådant som hur användare legitimerat sig gick att se i efterhand, upptäckte SVT:s granskare. 

Det de fann var att en person som är internationellt efterlyst kunde fortsätta driva sina företag från utlandet med hjälp av mobilt bank-ID.

– Bolagsverket, som numera ändå har ett uppdrag att motverka brottslighet, bedriver något slags serviceverksamhet där det inte spelar någon roll om man är internationellt efterlyst. Man får fortfarande utföra sina ärenden. Där finns det en systemnivå som är spännande, säger Mikael Grill Pettersson.

– Och som inte mig veterligen förekommer i andra länder, tillägger Jenny Küttim.

Christoffer Hjalmarsson – pressfotograf som bytt till rörlig bild.

Redan för flera år sedan inkom rapporter till finansdepartementet från Skatteverket, där man skriver att man har sett en stor ökning av momsbedrägerier med mobiltelefoner. 

I rapporterna kopplas detta ihop med att andra länder har infört system med omvänd moms och att man har täppt till de här luckorna, säger reportern Lars-Erik Taubert.

– Signalen har verkligen funnits där att det har ökat mot Sverige, men finansdepartementet agerar inte förrän flera år senare.

I sin granskning har gruppen haft stor nytta av att begära ut Skatteverkets beslut. 

– Skatteverket är enormt duktigt på att utreda och gå till botten med enskilda fall, säger Jenny Küttim. När skattebesluten är offentliga, då får man väldigt mycket information. Jag skulle nog säga att Skatteverket är den myndighet som är motorn i bekämpningen av ekonomisk brottslighet. Det är där den upptäcks och det är de som larmar vidare. Där har vi haft mycket hjälp av klassisk offentlighetsprincip.

Rent praktiskt kan Skatteverkets granskningar liknas vid hur man på 1980-talet granskade pizzerior genom att räkna på om deras omsättning stämde överens med de tomma pizzakartonger man kunde observera. Fast i dag handlar det om att räkna enskilda mobiltelefoner. Varje mobiltelefon har ett unikt nummer, ett så kallat IMEI-nummer. 

– Det de gör här är att de går in i IMEI-nummer och kollar dem mot olika listor, säger Mikael Grill Pettersson. Då har de sett att samma mobil förekommer gång på gång och kan handlas flera gånger om.

Skatteverket har även granskat vikt på leveranser för att se om det verkligen kan ha levererats så många mobiltelefoner till ett företag som det hävdar att det har sålt vidare och ska ha tillbaka inbetald moms för.

– Skatteverksbesluten är intressanta på det sättet också, att vissa saker som de kanske nämner i en bisats kan leda oss framåt väldigt mycket vad gäller personkopplingar eller kopplingar mellan olika företag, säger Lars-Erik Taubert. Man kan på ett tidigt stadium få information om intressanta aktörer, jämfört med att vänta på att en förundersökning blir offentlig.

En sådan förundersökning har blivit offentlig i och med att åtal väckts i Växjö för misstänkta brott med koppling till härvan.

– Det är en form av bekräftelse på det som vi redan har kommit fram till, säger Jenny Küttim. 

I förundersökningen finns bevismaterial i form av chattar i det sociala mediet Whatsapp, ett forum som annars inte är känt för en särskilt hög grad av säkerhet och knappast lämpar sig för kommunikation av känslig natur. Där kan man följa konversationer mellan nyckelspelare. 

– De är väldigt frispråkiga, säger Jenny Küttim. De skriver saker som ”haha, jag kan göra dig rik”. Det är också väldigt detaljerat om hur uppläggen går till. Sådana saker som vi aldrig kunde få fram om det inte hade varit en polisutredning. Men däremot så kan ju vi få ledtrådar till att granska ytterligare företag i samma sfär eller olika kopplingar. Så det har ju varit ett parallellt arbete som började i sin ensamhet där vi inte kunde tro att det handlade om den största bedrägerihärvan någonsin.

”Skatteverksbesluten är intressanta på det sättet också, att vissa saker som de kanske nämner i en bisats kan leda oss framåt väldigt mycket vad gäller personkopplingar eller kopplingar mellan olika företag.”

Lars-Erik Taubert

Själva upplägget innebär att bedragarna inte kan använda sig av så kallade målvakter, alltså människor som mot en låg ersättning eller som delbetalning för skulder ställer upp med sin identitet utan att han något mer med verksamheten att göra. De måste kunna bedriva riktig affärsverksamhet medan svindeln pågår. Men de svenska aktörerna är av allt att döma ändå inte de som styr verksamheten, säger Lars-Erik Taubert.

– Vi kan se, bland annat i chattar som Ekobrottsmyndigheten fått från nederländsk polis, att det sitter folk i utlandet och styr delar av den här brottsligheten. De har tillgång till de olika bolagen, deras inloggningar och konton, och de bestämmer vart mobiler ska och hur mycket det ska betalas mellan bolagen.

– Man kan ju konstatera att det var andra länder som täppte till den här mobilluckan redan 2014, säger Mikael Grill Pettersson. Men Sverige dröjde. 

– Man kan också konstatera att det inte finns någon bedragare som kan sätta upp ett sådant här arrangemang över en natt. Det finns ingen bedragare som kan göra det ensam. Det finns inga färdiga koncerner, utan det här måste byggas, och det är också det vi ser lite grann i de här förhören och chattarna, att detta är en konstruktion där någon någonstans får med sig tillräckligt många andra aktörer för att kunna bygga det här. Det är olika faktiska affärer som ska kunna visas upp för myndigheterna när de kommer. Det tar tid och det tar resurser, och även den som nu ska bygga upp nästa grej kommer ju att ha en arbetsinsats framför sig och behöver planera ett antal år i förväg. 

Allt för ofta genom åren har den här typen av grävjobb illustrerats med mer eller mindre realistiska inklippsbilder på journalister med pannan i djupa veck framför datorer, journalister som bläddrar i papper och låtas ringa viktiga samtal på telefon. Redan från början bestämde gruppen sig för att arbeta på ett annat vis med fotot. Och bakom kameran har de en pressfotograf som sadlat om till rörlig bild: Christoffer Hjalmarsson.

– Det är alltid en utmaning att bildsätta någon form av grävjobb, säger han till Scoop. 

– Något jag upplever att vår grupp har blivit mycket bättre på är att inte iscensätta saker i efterhand. 

I stället för att låta en fotograf ta de där generiska inklippsbilderna när det börjar dra ihop sig till sändning har Christoffer Hjalmarsson varit med under hela processen. På det viset har man också kunnat dokumentera fler telefonsamtal.

– Jag har aldrig jobbat med sådan här abstrakt materia och känt mig så trygg med bildsidan, säger Mikael Grill Pettersson. Vi har fortfarande oanvänt bildmaterial, och det har jag aldrig tidigare varit med om vid någon sådan här publicering.

Det mest väsentliga för Christoffer Hjalmarsson har varit att gestalta att det är människor i allmänhet som drabbats av den enorma stölden av skattemedel. 

– Att kunna förenkla den här typen av berättelse för att de också ska kunna veta vad som egentligen försiggår.

– För mig har det varit väldigt viktigt att Micke och Lars-Erik varit de två bärande i den här storyn och kunnat hjälpas åt att driva den framåt, säger Christoffer Hjalmarsson. 

– Det är klart att det hade varit fantastiskt att själv vara med när man konfronterar personer, men det blir inte alltid så heller. 

Hur hela historien började, med en oväntad reaktion på publicitet från ett ovanligt framgångsrikt företag, visar hur viktigt det är att komma ut från redaktionen även när man framför allt gräver i dokument, säger Lars-Erik Taubert.

– Det är lätt om man ska granska företag att man sitter hemma på redaktionen och tar fram allt man kan. Men att faktiskt åka ut i ett läge där man egentligen inte vet riktigt vad det handlar om gav ju ett material som vi har glädje av långt senare. 

Efter ett tag gick det upp för grävteamet att bedrägeriverksamheten hade karaktären av – med åklagarens ord – en franchise, där personer bistått de inblandade företagen med konsulttjänster för att de skulle kunna göra sin del. Mikael Grill Pettersson drog sig då till minnes att en engelsktalande man med skotsk dialekt i ett tidigt skede av undersökningen – efter att SVT Västerås filmat hos det framgångsrika företaget – ringt upp honom och presenterat sig som just konsult. 

– Och som tur var så var det samtalet också bevarat. Man kan ha nytta långt i efterhand av små detaljer som man då inte alls lade märke till.

– Något jag upplever att vår grupp har blivit mycket bättre på är att inte iscensätta saker i efterhand, säger Christoffer Hjalmarsson.

Senaste Numret

Prenumerera eller beställ lösnummer

omslag nr 4

Global Investigative Journalism Conference i Göteborg får stor plats även i detta nummer, med bland annat en matig genomgång av de bästa handfasta tipsen som lärdes ut på konferensen.

Läs även om SvD:s Spotifygräv, oligarken som äger en av Sundsvalls största fabriker och journalisterna som jagar en hundplågare i Malmö.

Ute vid lucia.

Beställ här