Inrikes

”Det har varit en resa det här halvåret”

I en tid när många mediebolag går på knäna och annonser blir en allt sämre affär hittar andra journalister nya finansieringsformer.
Scoop talade med Emanuel Karlsten, vinnare av Stora journalistpriset för årets förnyare.

Daniel Wiklander

Text

Att bedriva journalistik i ett fåmansbolag där alla intäkter kommer från läsarbidrag blir allt vanligare – samtidigt som det ses lite över axeln av andra journalister. Inte minst på grund av en oro för att en verksamhet som helt finansieras av kontantbidrag via Swish blir beroende av att stryka läsarna medhårs så att de fortsätter skicka pengar.

Emanuel Karlsten är en av de specialiserade journalister som tar in sina intäkter från läsare, men i stället för Swish använder han tjänsten Patreon, som låter läsare donera månadsvis i stället för i stundens hetta. Härom veckan fick han Stora journalistpriset för sin blogg emanuelkarlsten.se. 

Restriktionerna under pandemin har slagit hårt inte minst mot frilansjournalister – särskilt de som får in en betydande del av sina intäkter inte på själva skrivandet men på olika slags framträdanden som föredrag, modereringar av diskussioner och så vidare. 

Emanuel Karlsten är en av dem som fick skruva ner prognoserna rejält för verksamhetsåret 2020. Han använde tiden som frigjordes till att börja sammanfatta de viktigaste coronarelaterade nyheterna varje vecka på sin sajt.  

– Anledningen till att jag gjorde den var att jag själv kände trötthet och matthet inför nyhetsflödet, säger han till Scoop. 

– Jag tror att vi har ett stort problem i nyhetsrapporteringen att vi är så fokuserade på nyheter att vi glömmer att ge det stora perspektivet. Vi ger bara bitar av information som skapar ett slags förvirring till sist, om man inte knarkar nyheter. Och det var det som jag ville bidra med. Jag såg att jag behövde det själv, och jag trodde att andra också behövde få ta ett steg bakåt åtminstone en dag i veckan och samla upp: Nu är vi här, nu går vi vidare. 

– Och responsen jag får är att folk använder det just så. Man orkar inte läsa andra nyheter, men man tar sig tid att läsa det här för att få skumma fem minuters läsning i veckan. Eller titta på videon eller lyssna på podden och få en uppdatering.


– Jag vet att jag hade tjänat väldigt mycket mer om jag hade lagt ut ett Swishnummer, säger Emanuel Karlsten. Men jag vill bygga en långsiktighet.

Han började också gräva själv i hur strategierna för att bekämpa pandemin egentligen hade arbetats fram, och fick med tiden löpsedeln på Expressen med sin nyhet om mejlkonversationerna mellan statsepidemiolog Anders Tegnell och kollegor till honom inom och utanför Folkhälsomyndigheten.

Hur tycker du att din granskning av FHM-mejlen har tagits emot?

– Jag var nog förberedd på att få mer skit, men jag tycker att det har tagits väldigt väl emot av båda läger. Jag har upptäckt hur otroligt polariserat det är kring det här och hur väldigt starka reaktioner det väcker. Men det är ett otroligt fint bevis för min egen del att båda sidor har kunnat använda det på sitt sätt för att göra sina tolkningar. Det var ju mitt mål, att ge så mycket faktaunderlag som möjligt, ge det en kontext, och så får man dra sin egen slutsats, om det är en skandal eller om det är en inblick.

– Det som är problematiskt med hela offentlighetsprincipen är om det får myndighetspersoner att välja bort sin myndighetsmejl. För alla de här huvudpersonerna har privata mejl där de också bedriver konversationer. Och därför blir det så viktigt att vi som använder oss av offentlighetsprincipen gör det på ett slags hederligt sätt som skapar ett slags respekt för systemet, att vi inte missbrukar det och hänger ut. 

– Att försöka hantera den här historiska pandemin och vara rädd för att varje ord ska plockas ut ur sin kontext – de måste ju tillåtas pröva sig fram utan att varje mejl ska klassas som ett pressmeddelande. 

– Samtidigt som det så klart är en djup problematik för insyn och transparens. Men jag kan verkligen förstå om jag satt på andra sidan, att man ville känna sig trygg att ställa ”dumma frågor” eller göra knasiga påståenden eller kasta tankar. 

Vad tycker du har varit svårast i kontakt med myndigheter under pandemin, när det gäller offentlighetsprincipen? 

– Att det tagit lång tid har varit frustrerande. Man tappar tempo och kanske intresse med. FHM sade först att de bara skulle lämna ut papperskopior, men sedan så ändrade de sig, för att de har skickat digitalt till mig ändå. Medan till exempel Uppsala universitet har varit otroligt hårda med att det bara är papperskopior, de använder maxbeloppen och så där. Det är väl det som jag har tyckt varit lite besvärligt.


”Man får skit från båda håll.”

Emanuel Karlsten

Scoop har också begärt ut mejl från Folkhälsomyndigheten, och det standardsvar som kom från myndigheten verkar ägnat att avskräcka. Efter ett långt stycke om alla avgifter man tar ut står längst ned i fetstil: ”Återkom med fakturaadress om du fortfarande är intresserad”. 

FHM:s kommunikation bygger rätt höga trösklar…

– Det skapar en viss friktion, det gör det hos mig också. Det gjorde att inte begärde ut lika stor mängd mejl. Till en början så tänkte jag att jag begär ut mejlloggen och sedan så markerar jag alla mejl som är skickade från Anders Tegnell under vissa perioder och begär ut dem. Men så fick jag räkna på vad det kostade.

Emanuel Karlsten berättar att han får väldigt mycket tips, och massor av frågor från läsarna. 

– Sedan är det så klart läsare som väljer att ekonomiskt stötta mig. Det är inte minst viktigt, att de tycker att det är så viktigt att de vill stötta ekonomiskt varje månad. 

Patreon är en transparent tjänst där antal donatorer och den sammanlagda summan i månaden är fullt synliga för alla som besöker Emanuel Karlstens donationssida. Vid denna tidnings pressläggning hade 789 personer valt att ge sammanlagt drygt
 24 000 kronor i månaden, pengar som går in i Emanuel Karlstens bolag. Som ensam intäktskälla är det alltså fortfarande inte särskilt mycket för en journalist att leva på.

– Jag vet att jag hade tjänat väldigt mycket mer om jag hade lagt ut ett Swishnummer, säger Emanuel Karlsten. Men jag vill bygga en långsiktighet. 

– Särskilt när det här var som mest brännande i april, när alla var i ångor kring alltihopa så var det väldigt lätt att piska upp engagemang. Det var väldigt många frågor om Swish och jag har ett Swishnummer för dem som inte lyckas registrera sig på Patreon. Någon gång har det läckt ut, och då har det direkt rasslat in. Då har det varit djupt ned i någon kommentar som jag har lagt ut det. Men jag vill bygga prenumerationer snarare än lösnummer. 

Det finns ju en diskussion om att man kan bli styrd av Swish, hur ser du på det?

– Jag tror att det är samma problematik som lösnummerjournalistiken har. Om man varje dag behöver sälja journalistik så blir det viktigt att varje dag ha en så stark nyhet eller så stark vinkel att den som läser känner att oj, det här måste jag köpa. Och det gör saker med journalistiken så klart. Det är ju därför vi har den här diskussionen. Kvällstidningsjournalistiken har haft den länge. Så jag tycker inte att det är mycket konstigare än det. Och det är inte heller mycket mer eller mindre problematiskt än det. 

Nyligen publicerade Svenska Dagbladet en nyhet som också den utgick från Anders Tegnells mejlkorrespondens. Den gick ut på att Anders Tegnell i våras, av flera likvärdiga alternativ, frivilligt skulle ha valt en strategi som han visste skulle innebära tusentals döda. Emanuel Karlsten begärde ut samma mejl och kunde konstatera att vad man än anser om Anders Tegnells beslut fattades det, enligt vad som kan utläsas ur de citerade mejlen, inte i en situation där han såg det som att det fanns ett val. 

När du faktagranskade Svenska Dagbladet, fick du reaktioner då?

– Supermycket. När jag har skrivit kritiska saker om FHM så har det lockat väldigt mycket arga reaktioner, och likadant när jag skriver någonting som uppfattas som ett försvar för den svenska strategin, eller en nyansering eller vad du vill. Man får skit från båda håll. 

Emanuel Karlsten säger att fördelningen bland hans läsare, i dem som har förtroende för svenska myndigheter och de som är kritiska till den svenska strategin, ungefär återspeglar hur det ser ut i samhället i stort.

– Det är en del som stöttar för att de tycker jag har skrivit positivt om Sverige och strategin, och en del som stöttar för att de tycker jag har gjort viktiga kritiska granskningar. Jag tror det är som med journalistik generellt, att man kan stötta för att man tycker att någon granskning var bra eller gick i linje med sitt eget tyckande, och sedan kanske man blir irriterad, och så efter ett tag lär man sig att journalistik inte är något som man kan heja på som en åsikt. Så det har varit en resa under det här halvåret. 

Vad är du mest stolt över av det du åstadkommit under året?

– Mejlgranskningarna blev väldigt klargörande för många och de fick väldigt fint mottagande. Det blev en balans där som gjorde att jag bara kunde presentera fakta i fallet. Och så fick läsaren själv dra sina slutsatser, som gjorde att det var en del som tyckte att det var den värsta skandalen de sett och andra inte fattade alls vad som skulle vara skandalen. Det tyckte jag var bra, att man kunde dra så olika slutsatser kring det, och att de inte kände att jag skrev någon på näsan.  

Hur var det att vinna Stora journalistpriset?

– Jag blev otroligt glad. Förhoppningen är ju att det kan bana väg för fler att våga testa nya finansieringsformer.

Artikeln publicerades för första gången i Scoop nr 4/2020.

Emanuel K

Namn: Emanuel Karlsten
Ålder: 37.
Bor: Göteborg.
Gör: Frilansjournalist, kolumnist i GP, programledare i Sveriges Radio, föreläsare.

Foto: Pontus Englund.

Senaste Numret

Prenumerera eller beställ lösnummer

Ska¨rmavbild 2021-06-17 kl. 14.35.38

Digitalt grävande kan ge storartade resultat. Möt Emelie Rosén på Ekot och frilansjournalisten My Vingren.
Dessutom: Kalla fakta, den riktiga långköraren bland svenska undersökande tv-program, fyller 30 år!

Beställ här