Inrikes

Här är FGJ:s nya ordförande

Efter mer än fyra år är det dags för byte på ordförandeposten i Föreningen Grävande Journalister. Fouad Youcefi lämnar, och in kommer Ulla Sätereie.

Kolbjörn Guwallius

Text

Föreningen Grävande Journalister har en ny ordförande. Ulla Sätereie från Göteborg valdes på det digitala årsmötet den 28 april och efterträder Fouad Youcefi, som suttit på posten sedan 2017 och som till vardags jobbar på SVT. Till skillnad från honom är Ulla Sätereie inte yrkesverksam som journalist, utan arbetar med utbildning av journalister på JMG. Hon har också tidigare suttit i guldspadejuryn under några år.

– Jag tycker att det här är ett av de mest spännande uppdragen man kan få inom svensk journalistik. Föreningen Grävande Journalister är en otroligt viktig spelare, kanske mer nu än vad den någonsin har varit. Och så verkar det roligt, säger hon.

Som ordförande vill Ulla Sätereie bidra till att lyfta fram den grävande journalistik som görs i Sverige och vilken betydelse den har. Hon tror att såväl FGJ som Guldspaden har spelat roll för journalistikens utveckling i Sverige.

– Det är ju inte bara Uppdrag Granskning, Kaliber och Kalla Fakta. UG är den mest resursstarka redaktionen i Sverige när det gäller den här typen av journalistik och de gör imponerande avslöjanden. Där står sig svensk journalistik mycket stark internationellt, vilket man också ser på priserna de får runtom i Europa och världen. Men lika imponerande fast lite mer undanskymt är den fantastiska kommunbevakning som görs av lokala medier, där man avslöjar sådant som kommer nära vanliga människor.

Hur kan FGJ lyfta detta?

– En aktivitet som har funnits är grävhängen. Det är bra att man har fler aktiviteter där människor träffas runtom i landet. Kursverksamheten som föreningen har drivit i många år är också bra. Allt behöver inte vara Grävseminariet, lite fler aktiviteter däremellan skulle kanske leda till att det blir mer medlemsaktivitet än det är i dag. En förening ska inte bara vara styrelsearbete och en konferens om året.

– Det har länge varit en av mina hjärtefrågor att få ett närmande mellan akademin och den bransch vi utbildar för, säger Ulla Sätereie.

Att Ulla Sätereie själv inte arbetar med daglig nyhetsrapportering tror hon inte kommer att spela någon roll för uppdraget som ordförande. Hon jobbar ändå med frågor om undersökande journalistik hela tiden på universitetet. Men hon blev överraskad av att få frågan.

– Tittar man på exempelvis amerikanska IRE (Investigative Reporters and Editors, red.anm.), som ju i mycket är förebild för föreningen, finns det en närmare relation mellan journalistik och akademi. Brant Houston och andra går mellan akademin och journalistiken hela tiden.

På JMG är Ulla Sätereie programansvarig för MIJ, ett internationellt masterprogram i undersökande journalistisk som sedan 2016 utbildar studenter från hela världen. I slutet av förra året fick Ulla Sätereie och hennes kollega Brigitte Alfter 3,5 miljoner kronor från EU för att vidareutveckla programmet.

Under tre år ska studenterna i Göteborg samarbeta med studenter i Leipzig och Paris. I projektet, Crossborder Journalism Campus, ingår även forskare från Oslo och Arena for Journalism in Europe, organisationen bakom den årliga europeiska grävkonferensen Dataharvest i Belgien.

Studenterna kommer bland annat att besöka Amsterdam och Bryssel och de kommer att arbeta med ett ämne under hela året. Målet är att producera journalistik för publicering i samarbete med medier i flera länder i slutet av programmet.

Har det varit svårt att synka ihop de olika ländernas utbildningar?

– Vi har inte gjort det än eftersom det är första gången. När vi började bolla idéerna föll det på att det inte gick att synka terminstiderna i de olika länderna. Nu har vi hittat en modell där varje ingående partner får anpassa sina kursplaner och program så att det gemensamma projektet passar in. Det blir samma förutsättningar som i yrkesmässiga internationella samarbeten, att varje partner bidrar med vad de kan och utifrån vilka resurser de har.

Det finns stora likheter mellan journalistik och akademiskt arbete, tycker Ulla Sätereie. Som handledare för studentprojekt har hon själv en roll som i mångt och mycket motsvarar redaktörens.

Hon ser även ett närmare samarbete mellan akademin och branschen som en viktig fråga.

– Det har länge varit en av mina hjärtefrågor att få ett närmande mellan akademin och den bransch vi utbildar för. Dels för att journalistiken ska lära sig mer av det akademiska förhållningssättet till undersökningsmetoder, det tror jag att journalistiken kan bli bättre av, och så klart blir utbildningen bättre om man har tätare kontakt med branschföreträdare.

Vad kan journalistiken lära sig av akademin?

– Till exempel hur man säkrar att ens material är så bra som möjligt, att det går att dra de slutsatser som man säger sig kunna dra. Det finns inte minst inom samhällsvetenskaplig forskning ett antal metoder man kan låna av även som journalist. Den stora skillnaden är vilka frågor man ställer till materialet. Journalister är många gånger metodsäkra, men de är inte alltid så bra på att sätta ord på det de faktiskt gör. Akademiker är bättre på att sätta ord på och beskriva sin metod. Det skulle den undersökande journalistiken må bra av också.

Varför började du jobba med undervisning?

– Jag frilansade som journalist, sedan fick jag barn och i samband med det flyttade jag till Göteborg. När man har små barn är det mycket enklare att få lön varje månad än att jobba som frilans, tyckte jag. Universitetet kontaktade mig och frågade om jag ville undervisa och det var väldigt roligt. Det är kul att jobba med unga som vill något och hjälpa dem att lära sig ännu mer och bli ännu duktigare.

”Min erfarenhet av att ha jobbat internationellt de senaste åren är att journalister i olika länder är ganska hemmablinda. Man tror att det som gäller för oss gäller alla andra också.”

Ulla Sätereie

Ulla Sätereie tror att hennes många internationella kontakter ger henne andra perspektiv på journalistik än vad hon hade haft annars.

– Man blir väldigt medveten om hur nationell all journalistik är. Det gäller inte bara Sverige. Ta bara en så enkel sak som hur vi citerar människor. I Sverige har vi pratminus och en tradition för hur mycket vi tycker att vi kan tvätta citat. I Norge har man något helt annat och i England har man kanske den demokratiska världens hårdaste lagstiftning på medieområdet, där det kan bli otroligt dyrt att bli stämd för förtal. Min erfarenhet av att ha jobbat internationellt de senaste åren är att journalister i olika länder är ganska hemmablinda. Man tror att det som gäller för oss gäller alla andra också.

Kan du ha nytta av dina internationella kontakter i arbetet för FGJ?

– Ja, det tror jag. Bland annat för att alltmer av journalistiken blir transnationell. Även om man gräver i en kommunal skandal i Sverige kan upphandlade svenska bolag ha underleverantörer från andra länder. Alla sådana storys går över gränserna, därför måste fler än de resursstarka redaktionerna skaffa sig internationella nätverk.

När Ulla Sätereie blickar internationellt reflekterar hon över hur utsatta journalister är i vissa länder. Rysslands invasion av Ukraina har resulterat i ett totalt stopp för oberoende journalistik i Ryssland. Den som kallar kriget för ett krig riskerar ett långt fängelsestraff. Novaja Gazetas chefredaktör, Nobelpristagaren Dmitrij Muratov, attackerades med oljefärg under en tågresa nyligen.

– Journalistik är viktigt i Sverige och vi har otroligt bra undersökande journalistik. Men i andra länder är det på liv och död. Det är viktigt att bli påmind om det då och då.

Vi har vår offentlighetsprincip och vi är jämförelsevis förskonade från hot. Är Sverige ett lättgrävt land?

– Ja, det är det ju. Våra internationella studenter blir förbluffade över det när de kommer hit, med vilken lätthet vi delar med oss av våra personnummer och att man kan gå in på hitta.se för att se var någon bor eller hur stor deras lägenhet är. Men man ska inte glömma att utvecklingen åtminstone de senaste tio åren har gått i en riktning där offentlighetsprincipen urholkas. Det finns ett motstånd hos många myndigheter och andra offentliga verksamheter i att leva upp till det som offentlighetsprincipen säger att de ska göra. Det är en av de viktigare frågorna för svensk journalistik i dag.

Att bevaka offentlighetsprincipen?

– Absolut, och att börja driva lite mer opinion där.

Hur kan du göra det som ordförande?

– Jag vet inte riktigt, men det är inte bara FGJ som bör engagera sig i de här frågorna. Som med annan opinionsbildning handlar det om att liera sig med organisationer som har samma intresse och försöka driva frågorna så att de blir en del av det offentliga samtalet.

Ulla Sätereie nämner bland annat de brister som framkom under pandemin där kommuner inte ville dela med sig av statistik.

Hon ser också med oro på hur kriget i Ukraina påverkar förutsättningarna för det fria ordet även inom EU. Att stoppa tillgången till de ryska propagandamedierna RT och Sputnik är fel, slår hon fast. Vi kan inte ta öppenheten och yttrandefriheten för given när den kan kringskäras av snabba beslut som de som nu fattades.

– Censur är något vi normalt sett ägnar oss åt i krigstid och vi har inte varit i krig på 200 år. Men nu är det plötsligt okej. Jag tycker inte det, man måste slå vakt om yttrandefriheten och öppenheten hela tiden. Jag tycker självklart att RT är en propagandamaskin, men jag är mer rädd för ett samhälle där någon ska bestämma vilka medier man får ta del av.

Det är många av journalistikens viktigaste frågor som just nu är uppe till diskussion på grund av pandemi i världen och krig i Europa. Men vem är Ulla Sätereie bortom engagemanget för den grävande journalistiken?

– Jag är en rastlös människa som tycker om att lära mig nya saker. Jag gör allt möjligt, som att gå en kurs i silversmide eller att jag har köpt en skåpbil som jag håller på att konvertera till en campervan. Jag tycker mycket om att jobba med händerna, allt från stickning, virkning och sömnad till att odla saker. Jag tycker jättemycket om mat och att laga mat. Jag är ganska entusiastisk inför ganska mycket. Mitt stora problem är att det inte finns fler dagar i veckan och fler timmar per dygn.

Ulla Sa¨tereie 0111
Fakta

Ulla Sätereie

Ålder: 57 år
Bor: Majorna i Göteborg och hus på Orust
Familj: två vuxna barn

Senaste Numret

Prenumerera eller beställ lösnummer

Omslag_5_3 mm rygg-1 kopiera

Läs om att gräva i krigstid och om journalisterna som avslöjade australiska specialstyrkors krigsbrott i Afghanistan.
Möt Åsa Erlandsson, författare till en ny bok om terrordådet på Drottninggatan i Stockholm.
Långläsning: ”Sanningsbärarna” av Jenny Küttim.

Ute 19 maj!

Beställ här