Svårare att få ut personuppgifter om folkvalda

Sluter sig det offentliga Sverige? Det intrycket kan man få när domstolar vägrar låta söktjänster ta del av domar, medan granskningar stöter på patrull för att kommuner inte lämnar ut handlingar som för några år sedan levererades utan krångel. Offentlighetsprincipen är under omtolkning utifrån dataskyddsförordningen, och offentlighets- och sekretesslagen skärps kontinuerligt.

Scoop har testat hur svenska kommuner svarar på en enkel fråga: vilka är det egentligen som sitter i kommunstyrelsen, och därmed är de högsta lokala representanterna för befolkningen, i 30 kommuner. Svaren vi fick skilde sig åt radikalt, trots att lagarna som reglerar handlingars offentlighet är riksomfattande.

Men vi börjar på Expressen. Inför riksdags-, kommun- och regionvalen 2022 granskade tidningen tillsammans med Acta Publica vilka kandidaterna för de olika partierna var. Efter att ha beslagits med kopplingar till bland annat kriminella mc-gäng avsade sig flera kandidater sina platser på listorna.

När Expressen två år senare ville gå igenom vilka som faktiskt tog plats i de folkvalda församlingarna begärde de ut personuppgifter om alla, inklusive personnummer. De begärde även ut uppgifter om politiskt tillsatta representanter i kommunala bolagsstyrelser, nämnder och nämndemän i domstolar.

Men tidningen stötte på patrull. Flera instanser ignorerade skyndsamhetskravet och fördröjde utlämnandet med veckor, trots att uppgifterna är lätta att ta fram. Andra vägrade lämna ut information om vilka som faktiskt representerar svenskarna. Några hävdade att de inte ens hade de folkvaldas personnummer, trots att det handlade om arvoderade personer man betalade in skatt för. Reportern Daniel Olsson fick tjata och i några fall överklaga till kammarrätten.

I minst två fall lät registraturerna de förtroendevalda veta att Expressen hade frågat om deras personuppgifter, ett förfarande som i tidigare fall har kritiserats av Justitieombudsmannen (JO). En kristdemokrat som fick nys om granskningen ringde Expressens reporter och hotade att polisanmäla honom om det skulle stå i tidningen att han var folkvald.

En kommun hävdade att samtliga förtroendevalda skyddas av totalförsvarssekretess. Det skulle kunna skada rikets säkerhet om journalister kunde granska dem som är satta att representera invånarna. En annan kommun menade att det trots undantaget i GDPR för journalistik var oförenligt med lagen att ge journalister personnummer.

När Scoop gör en stickprovskontroll för att undersöka om även en mindre mängd begärda uppgifter av motsvarande karaktär innebär svårigheter blir svaren varierande. I kontrollen har vi bett Sveriges tio största, tio minsta och tio slumpvis utvalda kommuner om listor på vilka som sitter i kommunstyrelsen, inklusive personnummer. Den information som kommunerna har fått om oss har varit att reportern är journalist som skriver för Scoop, men inga ytterligare detaljer.

Tre av kommunerna hänvisar till sina webbsidor, där personnummer inte framgår. När Scoop ber om en komplett lista vägrar de först att lämna ut dem, men efter att vi begär ett beslut som går att överklaga lämnar Region Gotland ut uppgifterna via en krypterad digital meddelandetjänst medan Överkalix skickar en lista i ett kuvert. Karlskrona vidhåller sitt beslut med hänvisning till att kommunstyrelsen är en del av totalförsvaret.

Ytterligare tre kommuner mejlar listor, men enbart med födelsedatum eller endast med namn. När Scoop påpekar felen skickar Dorotea och Sorsele nya mejl där även slutsiffrorna framgår. Varberg postar en lista i kuvert där ledamöter som även sitter i socialnämnden har fått slutsiffrorna borttagna i enlighet med tidigare rättspraxis.

13 andra kommuner svarar direkt att de ska posta sina listor, vilka också dyker upp inom ett antal dagar till Scoops adress. Nyköping vägrar dock skriva ut personnummer även i den postade listan med hänvisning till att ”den tänkta behandlingen av dessa personuppgifter, efter utlämnandet, strider mot ändamålet med den personuppgiftsbehandling vi har”. Någon ”tänkt behandling” framgick dock inte av Scoops begäran, så kommunen hade ingen aning om att vår enda tanke var att testa hur offentlighetsprincipen upprätthålls.

Foto: Maya Verma Alm

De förändringar som innebär ökad öppenhet är färre än dem som leder till slutenhet, säger Mats Amnell på Fojo.

När Scoop ber handläggaren på Nyköpings kommun om ett beslut som går att överklaga får vi i stället till svar att kommunjuristen har bedömt att handlingarna kan lämnas ut. De skickas med posten.

Storfors kommun uppger att hela kommunstyrelsen också är socialnämnd, varför de inte måste lämna ut några personnummer.

Åsele postar utan annan återkoppling en lista där personnummer på dem som även sitter i socialnämnden har utelämnats.

Upplands-Bro var en av de kommuner som Daniel Olsson på Expressen begärde ut samma uppgifter från. Han fick avslag, men överklagade och vann mot kommunen i kammarrätten. När Scoop utöver våra utvalda kommuner begär ut samma uppgifter därifrån är kommunen på tårna och gör rätt direkt.

– Det var den domen jag tittade på när du begärde ut personnummer, säger handläggaren Frida Ljunggren på kommunledningskontoret över telefon.

Liksom Gotland och även Örnsköldsviks kommun lämnar Upplands-Bro ut en lista via en krypterad meddelandetjänst. För alla tre kommuner krävs ironiskt nog att Scoops reporter uppger sitt personnummer för att få en länk till en inloggning med bank-ID.

– Då skriver jag det på en lapp som jag kommer att kasta så fort jag har skickat det till dig, säger Frida Ljunggren.

Falu kommun kräver en precisering innan man prövar begäran: ”Eftersom det är en massbegäran av personuppgifter behöver vi först veta syftet med din begäran?” Scoop svarar att syftet är journalistiskt, vilket egentligen framgick. Nästa svar blir: ” Vi önskar att du förtydligar syftet mer. Vad ska personuppgifterna användas till?”

Frågan är känslig att ställa eftersom det framgår av tryckfrihetsförordningen att myndigheter inte får efterforska syftet ”i större utsträckning än vad som behövs för att myndigheten ska kunna pröva om det finns hinder mot att handlingen lämnas ut”.

Att besvara den skulle innebära att vi måste avslöja för dem som granskas vilken granskning vi håller på med. I vårt fall är ju syftet utan särskilt innehåll eftersom vi bara testar principen, men för en journalist som granskar eventuella missförhållanden bland de folkvalda kan det vara avgörande att researchuppgifter som föranlett granskningen inte kommer personerna själva till del medan arbetet pågår.

– Det här blir svårare och svårare. Vi läser domar och kammarrätten har till exempel maskat personuppgifter för kommunstyrelser med stöd av totalförsvarssekretessen. Därför vill vi veta vad man ska ha det till och om vi kan misstänka någonting. Kommer man att skicka någonting som gör att våra servrar kan krascha? säger Ellen Gräfnings, stadsjurist i Falu kommun, när Scoop ringer upp.

Hur uppfattar du efterforskningsförbudet i tryckfrihetsförordningen?

– Det är klart att får vi en massbegäran och det inte är från journalister så är det enklare att be dem förklara vad de ska ha uppgifterna till. Men ofta när vi har kontakt med journalister frågar vi ändå. Det är svårt för oss på kommunen att reda ut vilka som är seriösa. Med tanke på angreppen vi får på våra system måste man vara mer noga med hur man resonerar än för bara tre, fyra år sedan.

I Faluns fall utgör kommunstyrelsen även krisberedningsnämnd.

– Jag tror att alla kommuner sitter och parerar och funderar på hur man ska hantera det här, säger Ellen Gräfnings.

Att en kommunstyrelse ofta utgör krisberednings- eller krisledningsnämnd som det ofta kallas innebär att möjligheterna försvåras för den journalist som till äventyrs inte vill ödelägga Sveriges försvarsförmåga, utan bara granska att personerna som styr kommunerna är värda förtroendet de åtnjuter.

Eller annorlunda uttryckt: i sin iver att försvara Sverige mot yttre hot har lagstiftaren skapat en situation där det kanske inte upptäcks att personer med direkt ansvar för skattebetalarnas pengar egentligen är banditer.

Utöver de redan nämnda är det tre kommuner som vägrar lämna ut personnummer på kommunstyrelsens ledamöter med hänvisning till försvarssekretess: Göteborg, Stockholm och Örebro. Linköping och Västerås säger nej med hänsyn till att kommunstyrelsen har överlappning med sekretessbelagda områden inom socialtjänstens verksamhet.

Tillbaka till Expressens granskning. Det är en sak att kommunerna inte alltid vill lämna ut personnummer för folkvalda, en annan sak om det faktiskt försvårar för journalistiken att de inte lämnas ut. Alla kommuner har trots allt listor över personerna på sina webbplatser, även om dessa bara redovisar namn och partitillhörighet.

– Vi behövde ha personnummer för att kunna göra en bakgrundskoll på alla. I det här arbetet gjorde vi bakgrundskollar vad gäller rättsligt material. En mängd sådana saker går inte att göra med enbart namn. Man behöver veta att en person med ett visst namn är hundraprocentigt rätt. Det går inte med till exempel mitt eget namn, säger Daniel Olsson.

Men många av personerna måste ha relativt unika namn?

– Absolut, men för att få en fullständig identitet så måste man ha personnummer. En farlig fallgrop med ovanliga namn är att det ändå kan finnas någon som heter samma sak, men har en spärrmarkering i folkbokföringen och därför inte dyker upp i en sökning.

Svenska personnummer är inte en hemlig uppgift, men har kommit att betraktas som allt känsligare information. Ju färre som förväntas ha tillgång till ditt personnummer, desto lättare kan det bli för någon att använda sig av det på ett ovälkommet sätt – just eftersom så få personer kan tänkas känna till det. Det blir ett olyckligt cirkelresonemang.

Kammarrättens i Göteborg motivering för avslag: ”Försvarssekretess”.

Ibland kan det räcka med att känna till ett personnummer för att kunna göra en bedräglig beställning mot faktura. Den traditionella svenska öppenheten gör dessutom att det snabbt går att få fram mycket information om någon tack vare kunskap om personnummer. Det gäller inte bara journalister som vill göra legitima granskningar i allmänhetens intresse, utan även nyfikna grannar och kriminella som vill kartlägga någon.

Daniel Olsson anser att GDPR, dataskyddsförordningen, har gjort saken värre för journalister.

– När GDPR började implementeras och alla kommunanställda skulle genomgå en utbildning spreds en rädsla för att lämna ut personuppgifter i alla former, även om GDPR bara gäller den digitala delen. Man började få pappershandlingar på posten till redaktionen där personnummer ändå tagits bort med hänvisning till GDPR.

Han tycker sig skönja trender i vilken typ av avslagsgrunder myndigheterna använder sig av.

– GDPR var i ropet ett tag, sedan blev det en del kring hot mot enskilda tjänstemän. Just nu är det försvarssekretess. Det är nästan som att man märker vilka myndigheter som nyligen har varit på någon form av utbildning. Det slår igenom direkt och då blir det mycket svårare.

Daniel Olsson har påpekat att försvarssekretess borde förutsätta att de skyddade uppgifterna hanteras därefter även inom kommunen, till exempel genom särskild kryptering i lönesystemen. Men sekretessargumentet används ofta bara när handlingar begärs ut.

Han anser också att nekandet tyder på en naiv inställning till främmande makts intressen och förmågor.

– Det framstår som taffligt om man tror att utlämnandet av personnumret för en suppleant i en kulturnämnd skulle skada försvarsförmågan, eller tror att uppgiften är omöjlig för en främmande makt att ta reda på om de skulle vilja.

Foto: Olle Sporrong

GDPR har gjort det värre för journalister, anser Expressens reporter Daniel Olsson.

Tillämpningen av lagen har inte bara blivit hårdare över tid. Den har också blivit mer godtycklig, menar Daniel Olsson.

– Jag är orolig för att tjänstemannaidealet i vissa delar av Myndighetssverige har förbytts mot att man ska använda alla till buds stående medel för att mota bort journalistik och granskning. Man utgår från att det inte känns bra att ge ut vissa saker, sedan kan man nästan hitta på vad som helst för att slippa göra det.

Vad tror du att det beror på?

– Jag tror att man inte är medveten om mediernas roll, man menar att medierna ställer till det. Men grunden för tryckfrihetsförordningen var att öppenhet var något bra för att upptäcka och rätta till missförhållanden.

Han anar också att den visselblåsarfunktion som har införts genom EU-direktiv gör att vissa leds att tänka att missförhållanden enbart bör utredas internt.

– Det är en fullständigt motsatt syn mot när man införde offentlighetsprincip och tryckfrihet på 1700-talet.

Ytterligare ett exempel på luddigt avslag när det gäller begäran om offentlig handling framkommer i Frida Sundkvists bok Efter skotten, om masskjutningen på Risbergska i Örebro. Enligt henne vägrade polisen med hänvisning till försvarssekretess lämna ut uppgifter om hur många ordningspoliser som först gick in i skolan. ”Det finns ingen hemlig ubåtshamn under skolan, ingen flygbas intill och jag har heller inte begärt ut några namn”, skriver hon i boken.

Vid ett annat tillfälle 2025 vägrade Österåkers kommun nyhetssajten Nu Österåker att ta del av en lista över vilka som hade antagits till gymnasiet. Sådana listor publiceras rutinmässigt av flera lokala tidningar i landet. När kammarrätten efter överklagande tvingade kommunen att fatta ett nytt beslut blev resultatet inte ett utlämnande, utan ett nytt avslag. Den här gången stod det i beslutet: ”Österåkers kommun ifrågasätter även nyhetsvärdet i det fall uppgifterna är avsedda att behandlas av journalistisk verksamhet och ser gärna att frågeställaren utvecklar sin avsikt”.

Nyhetsvärdering är dock inte en del av offentlighetsprincipen.

– När jag läste den formuleringen i avslaget trodde jag inte riktigt att det var sant. Jag begriper inte hur man kan uttrycka det så. Det kändes helt sjukt, för att tala klarspråk, säger Rikard Bäckman, chefredaktör och ansvarig utgivare för Nu Österåker.

Han har vant sig vid allt fler avslag som hänvisar till GDPR, ibland på felaktig grund. Men det här avslaget menar han skiljer ut sig eftersom argumentet om nyhetsvärde helt saknar stöd i lagen.

Tidningen överklagade på nytt. Samtidigt publicerade Rikard Bäckman en krönika om saken på nyhetssajten. Då kom plötsligt den begärda handlingen.

– Hur mycket krönikan bidrog låter jag vara osagt. Men då sökte vi den chef som låg bakom formuleringen om nyhetsvärdet, som var på en semester. En kommunikatör hälsade att chefen medgav att formuleringen varit olycklig.

När Scoop överklagar avslagen till kammarrätten för att få saken prövad ger instanserna de vägrande kommunerna rätt. Skälen är någon variant på att ”det inte står klart att uppgifterna om ledamöternas personnummer kan röjas utan att de enskilda eller någon närstående lider men”.

Det ser alltså ut som att möjligheten att granska höga politiker med hjälp av offentliga register där man kan söka på personnummer håller på att täppas till.

– Det finns en lång trend där man gör små förändringar lite här och var. Oftast innebär de att det blir lite mer sekretess. De förändringar som innebär ökad öppenhet är inte alls lika många, så det blir mer slutet, säger Mats Amnell, rådgivare på Fojos offentlighetsjour och journalist på Sydsvenskan.

Mats Amnell nämner även att de senaste decenniernas privatiseringar har lett till att allt färre handlingar är allmänna, antingen de hade lämnats ut eller ej om de hade funnits hos en myndighet.

Han tror att det är flera saker som samspelar när handlingsoffentligheten inskränks. Möjligheten att enkelt sprida uppgifter på internet har ökat värnandet av den personliga integriteten och gjort opinionen mer sekretessbenägen. När kriminella utnyttjar offentlighetsprincipen för att förbereda bedrägerier påverkar det också. Dessutom har det skärpta säkerhetsläget spelat roll.

– Ert försök handlar i stort sett om att de som sitter i kommunstyrelsen är nyckelaktörer. Då måste man hemlighålla deras uppgifter och kanske var de bor för att en angripare inte ska slå till mot viktiga personer och försämra myndighetens möjligheter att fungera.

Vad säger det dig att kommunerna gör olika?

– Egentligen borde det vara samma tillämpning överallt, men så är det inte i praktiken på många områden. Det har ganska stor betydelse vilken handläggare som hanterar det. Man har kanske inom varje myndighet bestämt sig för hur man ska hantera sådana här frågor. På vissa ställen är det svårt att få ut sådant som borde vara offentligt, andra myndigheter lämnar kanske ut alldeles för mycket.

Så kan journalister göra någonting, eller är det bara att vänja sig vid en ny verklighet där allt färre uppgifter går att få ut från myndigheterna? Mats Amnell tycker att man kan vara försiktig med vad man begär ut så att man inte överutnyttjar offentlighetsprincipen för mindre viktiga syften och därmed inte försämrar läget ytterligare.

– Jag tycker att det måste finnas ett nyttosyfte. Det finns medier som buskör offentlighetsprincipen för att publicera listor på var de som tjänar mest i en kommun bor och så vidare. De här personerna upplever det kanske som en inbjudan till kriminella. Det måste finnas en nytta med det man begär ut bortom att tillgodose allmänhetens nyfikenhet eller för att det är ett bra sätt att få trafik på webben.

Vad blir konsekvenserna av att det blir allt svårare att få ut handlingar?

– Det blir svårare att granska myndigheter och myndighetsföreträdare, tjänstemän och politiker. Jag är rädd att myndigheterna i framtiden kommer att hänvisa ännu mer till försvarssäkerhet. De flesta myndigheter är en del av totalförsvaret och kan hemlighålla rätt mycket information av den anledningen, säger Mats Amnell.

Daniel Olsson på Expressen ser en gammal tradition av offentlighet som alltmer tynar bort.

– Vi slår oss för bröstet i Sverige om en oerhört stark, banbrytande historisk offentlighetsprincip och tryckfrihet, men om vi inte ens kan få ut den fullständiga identiteten på den högsta politikern i en kommun, vad är det då för offentlighet vi pratar om?

Fakta: Så gick det när Scoop testade offentlighetsprincipen

De tio största

Stockholm: Scoop har överklagat avslag till kammarrätten men förlorat

Göteborg: Scoop har inte överklagat avslag pga snarlik motivering som annat avslag

Malmö: har lämnat ut de begärda uppgifterna helt eller nästan helt via post

Uppsala: har lämnat ut de begärda uppgifterna helt eller nästan helt via post

Linköping: Scoop har överklagat avslag, dom har ej fallit ännu

Västerås: Scoop har överklagat avslag till kammarrätten men förlorat

Örebro: Scoop har överklagat avslag till kammarrätten men förlorat

Helsingborg: har lämnat ut de begärda uppgifterna helt eller nästan helt via post

Jönköping: har lämnat ut de begärda uppgifterna helt eller nästan helt via post

Norrköping: har lämnat ut de begärda uppgifterna helt eller nästan helt via post

De minsta

Dorotea: har lämnat ut de begärda uppgifterna helt eller nästan helt via digital tjänst

Bjurholm: har lämnat ut de begärda uppgifterna helt eller nästan helt via digital tjänst

Sorsele: har lämnat ut de begärda uppgifterna helt eller nästan helt via digital tjänst

Arjeplog: har lämnat ut de begärda uppgifterna helt eller nästan helt via digital tjänst

Åsele: har lämnat ut de begärda uppgifterna helt eller nästan helt via post

Malå: har lämnat ut de begärda uppgifterna helt eller nästan helt via post

Överkalix: har lämnat ut de begärda uppgifterna helt eller nästan helt via post

Ydre: har lämnat ut de begärda uppgifterna helt eller nästan helt via digital tjänst

Munkfors och Storfors: har lämnat ut de begärda uppgifterna helt eller nästan helt via post

Slumpvis utvalda

Falun: Scoop har överklagat avslag, dom har ej fallit ännu

Gotland: har lämnat ut de begärda uppgifterna helt eller nästan helt via digital tjänst

Hässleholm: har lämnat ut de begärda uppgifterna helt eller nästan helt via post

Karlskrona: Scoop har överklagat avslag, dom har ej fallit ännu

Motala: har lämnat ut de begärda uppgifterna helt eller nästan helt via post

Nyköping: har lämnat ut de begärda uppgifterna helt eller nästan helt via post

Piteå: har lämnat ut de begärda uppgifterna helt eller nästan helt via post

Uddevalla: har lämnat ut de begärda uppgifterna helt eller nästan helt via post

Varberg: har lämnat ut de begärda uppgifterna helt eller nästan helt via post

Örnsköldsvik: har lämnat ut de begärda uppgifterna helt eller nästan helt via digital tjänst

Du läser just nu en upplåst artikel. För bara 29 kr i månaden får du tillgång till allt material på scoopmagasin.se!

Prenumerera!