”AI är vad vi gör det till”

När Boyoung Lim var ung i Sydkorea ville hon bli polis. Hon gick polishögskolan och blev så småningom utredare på cyberbrottsenheten. Hon lämnade polisyrket för journalistiken när hon inte längre kunde stå för hur poliskåren hanterade ett fall av övervåld under en demonstration i huvudstaden Seoul. En demonstrant hamnade i koma i nio månader, och för Boyoung Lim blev det ett brutalt uppvaknande att den högsta polisledningen bara verkade intresserad av att förneka sitt ansvar.

Redan på polishögskolan gjorde studierna om cyberbrott att hon fick upp ögonen för hur brottslighet kan vara spridd över många länder. 

– Jag blev fascinerad av cyberbrott för att de inte bara äger rum lokalt, berättar hon för Scoop över Zoom. Offret kan befinna sig i Sydkorea och servern står i Europa, medan angriparen befinner sig någon annanstans i världen. Det är ett slags brottslighet som kräver samarbete för att utreda.

Boyoung Lim ser en parallell mellan hur cyberbrott tidigare kunde te sig för den som ställdes inför dem för första gången och hur man ser på AI i dag.

– När jag började arbeta som polis var cyberbrottsutredningar något nytt och folk var rädda för den nya tekniken. Det liknar det vi ser inom journalistiken i dag när det handlar om AI eller att använda AI för grävande. 

På den tiden Boyoung Lim var utredare på cyberbrottsenheten blev det allt vanligare att kriminella sökte information på nätet om hur man begår ett visst brott eller var man kan skaffa vapen.

– Jag förstod att för att bli en bättre polis var jag tvungen att lära mig mer om hur den digitala världen påverkar brottsligheten och hur jag utreder det. Det är samma sak med AI, det finns en hajp och en rädsla kring det. Är det inte för tekniskt? Är det inte för komplicerat för mig? Jag som är så dålig på matte, var börjar jag ens? Om du är journalist och vill göra ett bättre jobb behöver du åtminstone hålla ögon och öron öppna för olika sätt att bli bättre på din uppgift i samhället.

Polisens uppgift är att skydda och hjälpa, säger Boyoung Lim. 

– Och jag anser att journalisters uppgift är att informera så att vi kan fatta bättre demokratiska beslut.

Efter tiden som polis värvades Boyoung Lim till att arbeta som grävande reporter för Newstapa, en koreansk förening för grävande journalistik. Då hade hon först sökt, men inte fått, en administrativ tjänst på organisationen. Hennes bakgrund som utredare hade väckt organisationens intresse.

I dag arbetar Boyoung Lim på Pulitzer Center on Crisis Reporting, PCCR, i Washington DC, främst med AI-relaterade frågor. Det är i den rollen hon kommer till GIJC i Göteborg. 

– Som senior editor granskar jag de många pitchar vi får från journalister runtom hela världen och bestämmer vilka vi ska stödja.

Boyoung Lim driver dessutom vad PCCR har valt att kalla AI Accountability Network. Kortfattat beskriver hon det som ett projekt för att motverka journalisters teknikrädsla inför AI.

– Det påverkar oss alla, så vi vill att alla journalister känner sig säkra på att de kan bevaka AI-frågor, säger Boyoung Lim. 

AI Accountability Network bidrar med mentorskap och stipendier. 

Själv ser hon inte AI som varken bra eller dåligt.

– Det är vad vi gör det till. Vi strävar efter att uppmuntra och att dela med oss av olika sätt som redaktioner använder AI i sitt arbete.

På GIJC kommer Boyoung Lim att moderera en panel med tre deltagare. Temat är vikten av att samarbeta kring reportage om artificiell intelligens. 

– Alla tre har gjort väldigt bra jobb med ansvarsutkrävande kring AI-teknik och att förklara för allmänheten hur den här typen av teknik påverkar våra liv, säger hon. 

Det finns ett stort informationsunderskott både bland journalister och hos allmänheten, säger Boyoung Lim. 

– Sammanfattningsvis är temat för panelen detta: för att motverka detta informationsunderskott och det oproportionerligt stora inflytande tekniken som har måste vi samarbeta. 

Vad är hennes bästa råd till en journalist som inte kan så mycket om teknik, men vill sätta sig in i både hur man kan använda artificiell intelligens i det egna arbetet och bevaka hur tekniken används av myndigheter och företag?

– Jag tror att det kan kännas överväldigande för att det talas så mycket om det just nu. Jag tror inte att det är nödvändigt för alla att kunna använda AI, men det är ett verktyg som är tillgängligt för oss. 

Hon berättar att ett par av de frågor man alltid ställer på AI Accountability Network när en journalist ansökt om ett stipendium för att använda maskininlärning i ett reportage är ”Är detta verkligen rätt verktyg? Har du uttömt alla andra möjligheter för att undersöka detta effektivt?” 

– I vissa fall vill folk bara använda maskininlärning för att det låter häftigt, säger Boyoung Lim. Men det är inte nödvändigtvis rätt verktyg för det jobb de vill göra. Om man behöver behandla stora datamängder och det är vad projektet kräver så visst, då bör du vara medveten om de olika metoder som finns – men du måste inte göra allt själv. 

Hon tar exemplet Earth Rise Media, en ideell sammanslutning av datajournalister och forskare som gärna samarbetar med journalister som gräver på miljöområdet. De hjälpte Pulitzer Centers eget Rainforest Investigations Network med maskin-inlärningsteknik för att analysera satellitbilder på regnskogen i Amazonas. På det viset kunde man följa etableringen av olagliga landningsbanor i djungeln – ofta tecken på antingen gruvdrift utan tillstånd eller avverkning. 

– Det är ett utmärkt exempel på hur maskininlärning kan användas för att undersöka avlägsna delar av regnskogen i Amazonas som är mycket svåra att nå för en enskild journalist, säger Boyoung Lim. Amazonas täcker dessutom en landyta nästan lika stor som Australien eller den sammanhängande delen av USA. 

– Det skulle vara orimligt att försöka besöka alla dessa landningsbanor för att verifiera om de är lagliga eller inte. I stället upptäcker AI:n om det har tillkommit nya landningsbanor under den senaste tremånadersperioden.

För den intresserade journalisten har Boyoung Lim ännu ett råd:

– Läs om allt som berör ditt bevakningsområde, för AI finns verkligen överallt. Du kanske bevakar vårdfrågor exempelvis. Titta på det som intresserar dig inom vården. Försök ta reda på vilka system som tas i bruk där. Och tala med journalisterna som skrivit de reportage som du tycker är mest intressanta.