GIJC 23

Granskare får kassaskåp på nätet

Det ska inte gå att slippa granskning genom att mörda granskaren. Forbidden Stories grundare Laurent Richard berättar om tekniken som kan vara en livförsäkring för grävande journalister.

Ola Westerberg

Text

Du kan döda en journalist – men inte storyn.

Det är idén bakom Forbidden Stories, som går vidare med dödade, hotade, kidnappade eller fängslade journalisters arbete.

Utsatta kollegor kan nu lagra pågående granskningar hos den Parisbaserade redaktionen, som kan ta vid om det värsta skulle hända. Grundaren Laurent Richard ska presentera tekniken i samband med GIJC, där han också ska prata om växande hot från AI och övervakning.

The Safebox Network är, liksom Forbidden Stories verksamhet i stort, menat som en livförsäkring. Tanken är att när hotade journalister skyltar öppet med att de lagrar pågående research i detta kassaskåp på nätet så inser deras fiender att granskningen inte stoppas om de undanröjs. Lagringen med Secure Drop-tekniken är förstås krypterad och kan inte IP-spåras, säger Laurent Richard till Scoop.

Han berättar om journalisten Rafael Moreno, som 2022 granskade korruption och miljöförstöring i regionen Córdoba i Colombia.

– Han vände sig till oss och berättade att han fruktade för sitt liv. Nio dagar senare dödades han.

Rafael Moreno hann dock dela med sig av sitt material med Forbidden Stories, som med hjälp av colombianska kollegor gick vidare.

– Vi fortsatte omedelbart hans arbete för att snabbt kunna visa att budskapet inte kunde dödas fastän budbäraren var död.

Laurent Richard.

I april i år publicerades The Rafael Project tillsammans med storheter som El País, Le Monde och The Guardian, men också flera lokala och regionala medier.

I dag använder ett 80-tal hotade journalister runtom i världen sig av The Safebox Network. Richard berättar att det finns exempel på hur hoten mot en del av dem har minskat.

– Konferensen i Sverige är ett bra tillfälle att berätta om detta och lära ut hur det fungerar.

Att vara i ett journalistiskt nätverk är en trygghet, understryker Richard.

– De flesta journalister som dödas har det gemensamt att de är ensamma och isolerade, de verkar på avlägsna platser och har ingen redaktion i ryggen. Därför räknar mördarna med att komma undan.

I exempelvis Mexiko är 99 procent av alla journalistmord olösta, påpekar han.

Den 7 januari 2015 anlände Laurent Richard, som jobbade på en redaktion bredvid, till tidningen Charlie Hebdo i Paris bara några minuter efter att terroristerna hade lämnat byggnaden. De hade då mördat elva personer och skadat ytterligare tolv. Laurent Richard och några arbetskamrater försökte rädda sina skottskadade kollegor. Upplevelsen väckte tanken på att skapa en global organisation som skulle fortsätta dödade journalisters arbete.

Två år senare lanserades det gåvo- och välgörenhetsfinansierade Forbidden Stories och redan året därpå, 2018, kom genombrottet med The Daphne Project – ett gränsöverskridande samarbete som fortsatte den mördade maltesiska reportern Daphne Caruana Galizias granskningar.

Men allra mest uppmärksammat hittills är The Pegasus Project från 2021. Tillsammans med Amnesty International avslöjade Forbidden Stories och dess olika samarbetspartner hur stater spårade och avlyssnade journalister, människorättsaktivister och politiker runtom i världen med hjälp av den avancerade programvaran Pegasus från det israeliska företaget NSO. Bland de många utsatta fanns den styckmördade saudiske kolumnisten Jamal Khashoggi, flera mexikanska kollegor, prinsessor i Förenade arabemiraten och den indiske oppositionsledaren Rahul Gandhi.

Nu senast, i juni, publicerades The Bruno and Dom Project som byggde vidare på den brittiske journalisten Dom Phillips arbete tillsammans med den brasilianske urfolksexperten Bruno Pereira i Amazonas. De båda mördades i juni 2022.


”De flesta journalister som dödas har det gemensamt att de är ensamma och isolerade. Därför räknar mördarna med att komma undan.”

Laurent Richard

Forbidden Stories samarbeten kan i dag göras tillsammans med tiotals redaktioner och över 150 reportrar. Den egna redaktionen har vuxit snabbt och består i dag av ett 20-tal personer.

Många gränsöverskridande samarbeten sker kring läckor, som ICIJ:s Panamadokument eller OCCRP:s ryska och azeriska tvättomater. För Forbidden Stories ser samarbetena vanligtvis annorlunda ut.

– När vi startar har vi ingenting. Någon journalist har mördats och vi har ingen läcka. Arbetet är också farligt när vi måste ut i fält, säger Laurent Richard.

Förutom att samarbetena innebär att man delar på arbetsbördan och tar vara på varandras kompetens ger de också skydd och ökar kvalitén – det är många som faktagranskar före publicering.

– Samarbeten är också ett verktyg för att öka förtroendet för mediernas rapportering när vi har problem med att det finns så mycket misstro från allmänheten gentemot journalistiken, säger Richard. Han påpekar att gemensamma publiceringar gör det svårare att hävda att någon enstaka reporter eller redaktion har en dold agenda.

Forbidden Stories har också tagit steget att samarbeta utanför medievärlden, som i Pegasusprojektet med Amnesty International. Det var det bästa sättet att lyckas med en mycket komplicerad historia, anser Richard.

– Amnesty har mycket tekniskt kunnande. De kunde till exempel hitta spår efter Pegasus på telefoner. Vi kunde från vårt håll står för sammanhanget – vilka som övervakades och varför.

Det är inte okontroversiellt att slå sig ihop med andra typer av aktörer, medger Richard, och säger att man måste ha en tydlig gräns mellan vem som gör vad.

Efter ett 20-tal år med internationella grävsamarbeten går denna genre nu in i en ny era, tror Richard. Sättet att arbeta på har blivit självklart och är viktigt att lära ut. Han har själv nyligen utbildat journaliststudenter vid lärosätet Sciences Po i Paris och från Columbia University i New York i ämnet.

– Vi har ett nytt paradigm, ett nytt sätt att tänka, och det är något som en ny generation journalister bör kunna.

Utöver workshopen med The Safebox Network, som äger rum under förkonferensen dagen före GIJC, ska Richard delta i två paneler som berör hur journalister utsätts för övervakning och liknande från aktörer som Pegasusföretaget NSO, och hur de svartmålas med ny teknik. Den tekniska utvecklingen har gjort honom ”mycket mer bekymrad än tidigare”.

– Om din telefon är smittad med Pegasus spelar det ju ingen roll om du använder Signal, du har i alla fall någon som tittar över din axel.

– Trenden är att för varje GIJC vartannat år talar vi journalister alltmer om övervakning och desinformation, påpekar han.

Den digitala övervaknings-, desinformations- och smutskastningsbranschen har blivit mycket större och avancerad och är i princip oreglerad, säger Laurent Richard. Företagen kan hacka dig och sprida falska uppgifter tagna ur sitt sammanhang med hjälp av kraftfulla algoritmer.

– Det har blivit lätt att svärta ner någons rykte och sänka ens trovärdighet. När AI används på det sättet är det väldigt, väldigt allvarligt för journalistiken.

Senaste Numret

Prenumerera eller beställ lösnummer

omslag nr 4

Global Investigative Journalism Conference i Göteborg får stor plats även i detta nummer, med bland annat en matig genomgång av de bästa handfasta tipsen som lärdes ut på konferensen.

Läs även om SvD:s Spotifygräv, oligarken som äger en av Sundsvalls största fabriker och journalisterna som jagar en hundplågare i Malmö.

Ute vid lucia.

Beställ här