”Viktigt att hålla jämna steg med makten”

Dagen innan den stora konferensen drar igång på Svenska Mässan i Göteborg hålls en mindre förkonferens på Lindholmen Science Park. Här kommer AI att vara ännu mer i fokus, och en av de inbjudna föredragshållarna är nederländske Henk van Ess, med gedigen erfarenhet inom open source och tidigare medlem i researchkollektivet Bellingcat. 

Henk van Ess utsålda föredrag heter ”So you think you can google” och ska åskådliggöra hur den dominerande söktjänsten har blivit mindre användbar för grävande journalister på grund av förändringar som gjorts i sökalgoritmerna så sent som i vintras. 

– Det har fått stora följder, säger Henk van Ess. Google försöker ge folk vad folk vill ha, men det är sällan till hjälp för grävande journalister. Informationen i sökresultaten är äldre än tidigare. Antalet sökträffar är också begränsat till 300.

Det finns dock en lösning, säger han. Lösningen kallas ”Google Dorks” och är mycket enkelt uttryckt söksträngar som hjälper användaren att hitta information via Google som inte algoritm-erna släpper igenom.

Henk van Ess vill närma sig AI från det praktiska hållet. Han är inte så intresserad av de mer långsiktiga och ibland ödesmättade aspekterna av artificiell intelligens. 

– Jag säger till mig själv: ”OK, det är 2023 och det är de här verktygen som finns. Kan de hjälpa mig att göra mitt jobb bättre?”

Något som många som har provat på att använda de öppna versionerna av språkmodeller som ChatGPT upptäckt är att chatboten kan börja dra till med ”fakta” som inte stämmer, eller ”hallucinera” som det kallas. Men ett område där språkmodellerna verkligen kan fås att glänsa är komplexa men avgränsade textmassor som lagtexter, säger Henk van Ess. Om man tränar modellen på texterna. 

Han brukar ta ett exempel ur verkligheten. I Nederländerna läggs åkermark regelbundet och planerat under vatten varje år. Människor har då tagit sig för att köra vattenscooter på de tillfälliga sjöarna inför åskådare. Men är det lagligt? Och hur tar man reda på det när det inte finns någon tydlig ”lag om vattenscooter på översvämmad åkermark”?

– De flesta kunde inte bry sig mindre, men reglerna finns någonstans på webben, för regler måste offentliggöras. Det var ganska enkelt att hitta det 160-sidiga dokumentet med hela regelverket. Men om man söker efter ”vattenscooter” i lagtexten så hittar man ingenting. Så vill man som reporter skriva om det måste man gissa sig till en synonym – eller hitta en jurist som kan just den här frågan. 

Men en AI som har tränats på just den här sortens dokument hittar rätt paragraf om man ställer frågan: ”Är det tillåtet att åka vattenscooter på den här åkern?”

Nästa fråga – eftersom det inte är tillåtet – blir vad man får för straff.

– I själva dokumentet finns inte ordet ”straff”, men du kan fråga AI:n, som svarar att det är böter av ett visst slag.

Om man applicerar AI:ns språkfärdigheter på ett specifikt dokument i stället för på webbens samlade informationsmängder blir det en stor tillgång för journalister, säger Henk van Ess.

– Och det kommer jag att visa med detta och en massa andra exempel.

Ett område där även de vanliga gratismodellerna av Chat GPT har visat sig dugliga är för att skriva enkel kod, något som Henk van Ess använder sig av själv.

– Jag har fortfarande många tvivel kring AI, men jag gillar verkligen hur jag kan pröva olika idéer genom att låta AI:n koda åt mig. På några timmar, eller ibland några minuter, har den skapat ett nytt verktyg som jag kan använda i mitt grävande. Jag var så begränsad tidigare – även om jag kan en del om kod är jag inte tillräckligt bra på att programmera. 

Det är dessutom något man kan lära sig och bli bättre på med hjälp av AI, säger han.

En annan sak som Henk van Ess kommer att visa för första gången på GIJC i Göteborg är hur han hittade en bild på den misstänkte för mordet på kriminalreportern Peter de Vries i Amsterdam 2021. 

Han tar även upp den belgiske prickskytten Jürgen Conings som försökte mörda en virolog, också det 2021.

– Jag ska visa hur det går att kartlägga hela hans bakgrund. 

Henk van Ess har lång erfarenhet av det som brukar kallas osint, open source intelligence, alltså att gräva i olika slags öppna källor på webben. Oftast sociala medier och satellitfoton. Begreppet började populariseras i samband med inbördeskriget i Syrien, och inte minst under det pågående kriget i Ukraina har den rikliga tillgången på drönarbilder möjliggjort noggrann dokumentering av respektive sidas förluster av materiel och misstänkta krigsförbrytelser från främst rysk sida.

Enligt Henk van Ess är det snabbast växande yrket inom journalistik i dag att arbeta med visuell verifikation, alltså att slå fast var och när en händelse inträffat.

Ändå har många organisationer inte tagit till sig osint än, säger Henk van Ess.

– Antingen använder de det på ett alldeles för nördigt vis, eller så tror de att de kan göra det själva. Varje nyhetsredaktion borde ha tre, fyra eller fem personer som är väldigt bra på osint. I och med att tekniken hela tiden blir bättre kommer det att löna sig något enormt.

Naturligtvis kostar det pengar att skapa nya tjänster, kanske för mycket pengar. Henk van Ess lyfter fram den norska modellen som ett alternativ. 

– Norsk press insåg att de inte kunde följa kriget i Ukraina var och en på sitt håll, så de beslutade sig för att samarbeta. 

Han säger att de organisationer och stater som undersöks med osint ofta har större kunskaper på området än journalisterna, och att det är viktigt att hålla jämna steg med de makt-havare som granskas.

– Det är mycket viktigt att inse att det finns annat än journalistik i världen. Jurister, statliga myndigheter och många NGO:er anlitar osint-kunniga för att forma sina budskap. Det måste vi kunna kontra.