Grävtips

Så gräver du effektivt

Att gräva tar tid. Men det är viktigt att det inte tar för mycket tid – för alla inblandade. Här ger Mikael Grill Pettersson några handfasta Grilltips för att du ska bli fortare klar med jobbet.

Mikael Grill Pettersson

Ingen börjar med granskande journalistik för att man vill ha ett snabbare eller enklare jobb. Att gräva är på många sätt mer krävande än att ta emot lappen i handen och referera en presskonferens. Det är inte visionen om ett lite tidigare slut på dagen som gör oss till grävande journalister.

Men det betyder inte att vi inte ska jobba effektivt. Det ligger i allas intresse – ditt, redaktionens, publikens och den granskande journalistikens. Den grävare som aldrig blir klar riskerar att uppfattas som en lyxlirare, och den som aldrig hämtar barnen blir en dålig förälder.

Därför några tips på hur man kan effektivisera grävandet.

1) Kolla före mötet.

En större granskning kommer att kräva att du har möten med din chef. Men de bör inte vara fler än nödvändigt och de bör ägnas åt saker som leder processen framåt. Inför ett startmöte bör du ha koll på vad som gjorts i ämnet, vilken som är kärnan i din hypotes och hur den kan kollas. Om varken du eller chefen har den kollen bör ni fälla upp datorerna och använda mötestiden till att skaffa er den. Ett möte som slutar med att ni kommer överens om att du ska undersöka så grundläggande saker är ett dåligt möte – som skapar ett onödigt behov av minst ett möte till innan du kan börja jobba på allvar. Så var väl förberedd.

2) Prioritera den kontrollerbara kärnan.

En reporteridé kan innehålla femton olika aspekter av ett ämne. Det finns så mycket spännande man skulle kunna kolla. Ett tips kan innehålla femton olika påstådda missförhållanden. Allt från att chefen är dum till att myndigheten bröt mot lagen. Den smarta grävaren försöker inte undersöka allt på samma gång. Att chefen är dum är svårt att leda i bevis och allmänintresset kan ifrågasättas. Att myndigheten bröt mot lagen går att belägga med allmänna handlingar och har ett stort allmänintresse. Då börjar du där. Om det stämmer så är du hemma med kärnan, och kan gå vidare med den övriga researchen – som är viktig men inte avgörande för storyn.

3) Sätt andra i arbete.

En stor del av din granskning kan med fördel göras av andra. Låt din tipsare ta fram namn, datum och diarienummer som gör att du kan vara mer exakt i dina frågor till pressavdelningen. Skicka mejl för att få de första svaren och de rätta handlingarna i stället för att sitta i telefonköer och bollas mellan handläggare. (Spara telefonsamtalen till de tillfällen då det antingen är väldigt bråttom – eller viktigt med en muntlig kontakt för att till exempel få förtroende hos en källa.)

4) Korta din startsträcka.

De flesta av oss har inte lyxen att få  jobba med ett och samma projekt månader i sträck. Vi kanske lägger sammanlagt en månads arbetstid på det, men tiden splittras upp av dagspuckar, gruppmöten och vab-dagar. Då gäller det att ha en researchmetod som gör att du inte måste starta från noll när du får nästa tillfälle att gräva. 

Håll därför din research samlad och systematiserad, med storyns preliminära formulering i blickfånget och en tydlig att göra-lista där du omedelbart kan se vilket som är nästa steg. 

Har du fem minuter – släng iväg begäran. 

Har du en timme – ring samtalet. 

Har du en dag – åk ut och träffa tipsaren.

5) Tänk på manuset redan under researchen.

Många grävare har koll på line by line-metoden där ni före publicering skoningslöst rannsakar manus för att försäkra er om att ni har stöd för allt som påstås, och annars stryker eller ändrar formuleringarna. Men en utdragen line by line kan vara en mardröm. 

Säkra därför redan under researchen alla centrala upptäckter som du tror kan bli bärande vid publiceringen. Kopiera hela den uppseendeväckande formuleringen från tillsynsrapporten, så du inte vid line by line behöver upptäcka att du mindes fel.

6) Förstå när du är färdig.

Jag har hört tusentals grävidéer genom åren, och nästan ingen har varit riktigt dålig. Tvärtom har jag många gånger överraskats av att reportern är mer hemma än vad den själv förstår. Det gäller nästan alltid reportrar som är ovana vid granskande journalistik men som nu börjat rota i en historia. Du har ju dokumentet – tuta och kör. 

Att storyn också mår bra av kommentarer från en expert är en annan sak. Själva grejen är faktiskt i land. På motsvarande sätt har jag mer än en gång slagits av hur ganska tunga granskningar i själva verket varit klara redan vid start. Den frilansreporter som sålde in jobbet till den tunga grävredaktionen hade redan hittat det avgörande beviset. 

Sedan behöver vi ju inte berätta storyn i samma ordning som vi gjorde vår research. Men det är, bokstavligt talat, en annan historia.

Fler tips finns på journalisttips.se

Senaste Numret

Prenumerera eller beställ lösnummer

Omslag

Anna Gullbergs undersökande reportage i Expressen handlar minst lika mycket om att få människors förtroende som om att läsa förundersökningar. Även Diamant Salihus skildring av gängkriget i Rinkeby bygger på att han fått människor att öppna sig och berätta.
Läs även om illegala vapen, sektledare och wallraff i antivaccinrörelsen!

Beställ här