Grävtips

Tips när du granskar socialen

”Vi kommenterar inte enskilda fall” – har du hört den förut? Att granska en konflikt där socialtjänsten är inblandad är komplicerat. Det är ofta röriga fall, med många delar som är svåra att berätta om. Dessutom kan det vara svårt att få ut de mest basala uppgifter på grund av socialtjänstens stränga sekretess.

Marja Grill

Text

Här är några vägar jag och Carolina Jemsby använde när vi granskat socialtjänstens arbete, nu senast med utsatta barn i Uppdrag gransknings säsongspremiärprogram “Bäst för barnen”. 

1. Låt någon annan göra granskningen. Det är många som vill ha hjälp av en journalist för att driva just sitt fall gentemot socialtjänsten. Hur behjärtansvärd historien än låter, är det inte säkert att de har rätt. Då är det skönt att kunna luta sig mot att någon annan instans redan granskat fallet, som exempelvis Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, eller förvaltningsrätten.

18-åriga Alicia och hennes mamma hörde av sig till oss och berättade om hur socialtjänsten inte lyssnat på Alicia, utan i flera år spärrat in henne på ett HVB-hem där hon mådde dåligt och försökte ta sitt liv.

Vi bad dem att skicka oss alla handlingar. När någon hör av sig med vad som låter som en bra story, svara “skicka mig handlingarna.” Allt. Då kan du läsa socialtjänstens beslut och sätta dig in i deras utredning. Och se om någon annan instans tittat på fallet.

I Alicias fall hade familjen vunnit mot kommunen i förvaltningsrätten. Likaså hade socialtjänsten i Härryda fått skarp kritik av Ivo. Det gav oss en bra indikation på att det fanns delar i historien som var värda att titta vidare på.

Att IVO riktat kritik, eller att kommunen förlorat i Förvaltningsrätten betyder förstås inte att allt din källa berättar stämmer, men hjälper dig att göra en första sållning och se om du ska gå vidare med fallet och begära ut ytterligare handlingar.

2. Få ut “hemliga” personuppgifter via rättsliga instanser. Ofta är det dock tvärtom, att vi kontaktar dem vi vill intervjua. Så var det med Tina, som blivit misshandlad av sin mamma i många år utan att socialtjänsten gripit in. Men hur hittar vi dem som har råkat ut för att socialtjänsten gjort fel, det är ju sekretess? Jo, via rättegångshandlingar, om sådana finns. De är nästan alltid offentliga. Fritextsökningar i till exempel den kommersiella arkivtjänsten Acta Publica kan ge en bra utdelning om du är specifik med sökorden. I Tinas fall hittade vi först lokaltidningsartiklar om hennes fall, sökte sedan på orten, tingsrätten och advokatens namn och lokaliserade på så sätt Tina. 

På samma sätt hittade vi artiklar om Eddie, den lilla bebisen som dödades av sin pappa. Sedan kunde vi söka rätt på rättegångshandlingarna via Acta Publica och få kontakt med Rebecca, Eddies mamma.

3. Få handlingar via fullmakt och din källa. Ett annat sätt att komma runt sekretessen är att ha en fullmakt från personen vars fall du granskar. Det avgörande här kan vara att ha båda parters tillstånd, om det exempelvis rör en konflikt eller två föräldrar. Det har man ju inte alltid. Men eftersom den enskilda har rätt att ta del av sina egna handlingar, så kan du be källan att skicka ett brev till socialtjänsten och begära ut sina handlingar. Då måste socialtjänsten lämna ut dem och kan bara sekretessmarkera namn och personliga uppgifter om den andra parten. Så gjorde vi både för att få ut handlingarna om Eddie och för att få ut Tinas handlingar.

4. När tvivlen kvarstår: nyttja förbehåll. Om socialtjänsten hävdar att de inte kan tala om fallet, men antyder att de har belägg för sitt agerande som skulle ställa hela granskningen på ända, tycker jag att man kan gå med på att få se de hemliga handlingarna med förbehåll. Så gjorde vi för några år sedan när vi granskade förvaltare och misstänkt maktmissbruk gentemot de personer de var satta att hjälpa. 

I ett av fallen förband vi oss då skriftligt att inte publicera de uppgifter vi fick ta del av. Det är riskabelt, men i det här fallet hade vi ändå inte kunnat publicera saker som var så känsliga och potentiellt kunde vara förtal av vår intervjuperson. Stämde det som socialtjänsten antydde, att det fanns mycket allvarliga uppgifter rörande vårt case, hade vi fått lägga ner hela granskningen kring förvaltaren. 

Ilska blandades med lättnad då vi kunde läsa svart på vitt att det enbart var ryktesspridning som låg bakom de “graverande uppgifter” som socialtjänsten byggde ett helt tvångsingripande på. 

5. Få socialtjänsten att tala genom källan. Ett vanligt problem är ju att socialtjänsten vägrar att uttala sig om “det enskilda fallet”. För att få en bild av hur de resonerat kan man då be sin intervjuperson att antingen ringa upp socialtjänsten eller be om ett möte. De har rätt att få ha med sig dig, och om du är på högtalartelefon kan du få ljudinspelning av vad de säger. I Tinas fall var socialtjänsten i Skellefteå föredömligt modig och rakryggad. De ställde utan problem upp på att vi fick följa med Tina när hon ställde sina frågor till cheferna om varför socialtjänsten i så många år inte lyssnat på Tinas syster när hon slog larm.

6. Använd kritiken för att få socialtjänsten att uttala sig. En annan variant är att be den ansvariga chefen att i stället för att prata om det enskilda fallet, berätta varför de kritiseras av Ivo. Socialtjänsten i Härryda berättade då för oss i intervjun om hur ont om personal de haft och vilken personalomsättning det varit, vilket resulterade i att många olika socialsekreterare haft kontakt med Alicia. 

Senaste Numret

Prenumerera eller beställ lösnummer

omslag nr 4

Global Investigative Journalism Conference i Göteborg får stor plats även i detta nummer, med bland annat en matig genomgång av de bästa handfasta tipsen som lärdes ut på konferensen.

Läs även om SvD:s Spotifygräv, oligarken som äger en av Sundsvalls största fabriker och journalisterna som jagar en hundplågare i Malmö.

Ute vid lucia.

Beställ här