Text
Det var hösten 2020 som den svenske finansmannen Svante Kumlin stämde ekonomisajten Realtid.se för förtal. Han gjorde det i engelsk domstol, och krävde 13 miljoner pund eller drygt 160 miljoner kronor, i skadestånd.
Stämningen kom efter att Svante Kumlins bolag Eco Energy World granskats av Realtid i en serie artiklar.
Per Agerman, den ene av de två reportrarna som stämts tillsammans med Realtids ansvarige utgivare, säger till Scoop att han är nöjd med att domstolen kommit fram till att stora delar av stämningen är ogrundad och att majoriteten av de klandrade artiklarna redan på detta tidiga stadium är friade.
– Om vi måste försvara oss mot den begränsade del som återstår av stämningen så kommer vi göra det. Jag är övertygad om att vår journalistik tål en prövning.
När Realtids invändningar mot stämningen prövades i High Court i London i mars förra året följde Scoop förhandlingarna och refererade dem i nr 1/2021. Då var åtta artiklar föremål för stämningen, men fem av dem bedöms nu när rätten efter 14 månader kommer med sitt utlåtande inte utgöra förtal. Svante Kumlin får dock gå vidare med tre artiklar.
– Det är problematiskt att en svensk tidning och svenska journalister trots detta ser ut att behöva fortsätta försvara sig i engelsk domstol, säger Realtids ansvariga utgivare Camilla Jonsson i ett uttalande om beslutet.
– Men vi är övertygade om att våra publiceringar är baserade på korrekta fakta och har ett allmänintresse vilket i slutändan kommer leda till en framgångsrik utgång av målet.
Engelsk förtalslagstiftning skiljer sig kraftigt från svensk, och för uppgifter i medier kan både utgivaren och enskilda reportrar ställas till svars. En uppgifts sanningshalt är till skillnad från i svensk lagstiftning viktig, och bevisbördan ligger hos den som lämnat uppgiften. Skadeståndssummorna kan som synes vara enorma, men även kostnaderna vardera part behöver stå för under processens gång kan vara så höga att det engelska systemet ofta kritiseras för att användas som verktyg för att skrämma journalister från att granska dem som har råd att driva ett förtalsärende i det syftet. Företeelsen kallas ”strategic lawsuit against public participation”, eller SLAPP. Ett välkänt exempel är den process som den ryske oligarken Roman Abramovitj drev mot journalisten Catherine Belton för uppgifter i hennes bok ”Putins krets”. Den processen slutade med förlikning.
Enligt den brittiska sajten The Week arbetar Storbritanniens regering nu på att förändra lagstiftningen för att minska möjligheterna till rena okynnesprocesser. Det är dock långt ifrån klart att den lyckas.
Onsdagens beslut kan överklagas av båda parter, men det var på torsdagen ännu okänt om så kommer att ske.
Konferensdags! Nya numret av Scoop fokuserar på Global Investigative Journalism Conference i Göteborg – och därmed också på artificiell intelligens både som journalistiskt verktyg och som bevakningsområde.
Ute 20 september!