De letar extremister på nätet

I oktober 2019 brann en minkfarm i Sölvesborg ner till grunden. Landsbygden kring den lilla staden vid sydkusten är Sveriges centrum för minknäringen, och olika slags angrepp på anläggningarna från militanta djurrättsaktivister är inte helt ovanliga. Inte sällan för att ”befria” tusentals djur, som sedan översvämmar naturen i omgivningarna. 

Den nedbrända minkfarmen var dock inte i bruk. Och spåren visade sig leda åt ett annat håll än de vanliga militanta djurrättsgrupperna som bland andra Michael Verdicchio på Göteborgs-Posten grundligt undersökt.

När en 20-årig man följande vår greps misstänkt för mordbrand uppgav åklagaren att motivet var högerextremt. Mannen misstänktes även i ett separat fall för stämpling till allmänfarlig ödeläggelse.

Nästan ett år senare dömdes 20-åringen och en 19-årig kumpan för attentatet. Domarna blev lindriga: Villkorligt och böter. De kallade sig ”Green Brigade”, och deras ideologiska hemvist angavs vara ekofascism – högerextrem ideologi kombinerad med ett starkt miljöengagemang där önskan om en kraftig decimering av världens befolkning ingår som en komponent. 

Den norske frilansjournalisten Lasse Josephsen var tidigt de båda ungdomarna på spåren. Han kartlade radikala högergrupper på Internet när namnet Green Brigade dök upp. 

– Då började jag följa den. De första posterna var från Sverige, så jag antog att det var en svensk grupp. Sedan såg jag att den dök upp i England och på olika platser i USA, säger han till Scoop.

Så upptäckte han ett filmklipp på ett brinnande hus som Green Brigade lagt upp, tonsatt med det elektroniska stycket Silvester Anfang, skrivet av den tyske kompositören Conrad Schnitzler 1987 för det norska black metal-bandet Mayhem.

– Jag fick en bekant på norska polisen att kolla om det varit några bränder i Sverige kring den tiden. Och så fick jag reda på att det var en minkfarm.

Foto: Arnfinn Pettersen

– Jag omgavs av bra människor, och det är svårt att gå runt och vara hatisk när man är omgiven av bra människor, säger Lasse Josephsen.

Lasse Josephsens ingång till att granska accelerationisterna, den militanta gren av den högerextrema rörelsen där Green Brigade ingår, förtjänar en utvikning. 1994 startade kanadensaren Gavin McInnes tillsammans med två andra personer gratistidningen Vice i Montreal. Vice utvecklades till en påkostad och nihilistiskt uppkäftig tidskrift i skärningspunkten mellan gatukultur, drogkultur, subkultur och mode. För ungefär 20 år sedan lanserades Vice runtom i världen, och återfanns i trendiga skiv,- sneaker- och modebutiker även i bland annat Sverige.

Så småningom skulle Vice köpas upp av Rupert Murdochs bolag 21st Century Fox, som tog varumärket och utvecklade det i en ny riktning. I dag har bland annat Disney ägarandelar i Vice, som blivit ett nyhetsmedium för en yngre målgrupp, med inte minst en omfattande utrikesbevakning.

Gavin McInnes, å andra sidan, är i dag mest känd som grundaren av den militanta fascistiska grupperingen Proud Boys, och en person som man på Vice helst vill glömma att man någonsin haft något att göra med.

Efter Vice, men ett bra tag innan han bestämde sig för att bli en modern Mussolini, drev Gavin McInnes sajten Street Carnage. Lasse Josephsen var under ett par år på 10-talet en av skribenterna, i vad som då var en udda och på många vis frånstötande men inte uttalat politisk publikation. Det var dock ett sluttande plan, vilket Lasse Josephsen snart blev varse.

De politiska inslagen blev fler, och det blev även kopplingarna till ledande personer i det som kom att kallas ”alt-right” – det vill säga i praktiken högerextremister som lagt tvetydighet och humor till den politiska vapenarsenalen. 

Samtidigt berättar Lasse Josephsen att han själv utvecklades åt ett helt annat håll, vilket gjorde att han bröt med hela den miljö som höll på att utveckla sig till alt-right och skulle ingå i en märklig allians med Donald Trumps valkampanj 2016.

– Jag började känna hur det hela blev politiserat, och det var jag inte bekväm med. Och jag började också tappa det hat jag burit på tidigare. Jag omgavs av bra människor, och det är svårt att gå runt och vara hatisk när man är omgiven av bra människor.

I stället började han granska rörelsen som uppstått ur miljön han lämnat. 

Men själva alt-rightrörelsen började snart tappa farten. Styrkta av Trumps valseger, som de tog åt sig en del av äran för, kraftsamlade man för en stor demonstration i Charlottesville, Virginia i augusti 2017. Dagen präglades av masslagsmål med motdemonstranter, gruppmisshandel och av att en fascist körde sin bil rätt in i en folkmassa, dödade en kvinna och skadade ett tjugotal.

Under en improviserad presskonferens dagen därpå kunde Donald Trump ändå inte tydligt fördöma högerextremisterna – men amerikanska myndigheter slog ner hårt på alt-rightrörelsen, som efter våldet i Virginia inte heller längre kunde dra nytta av den ambivalens dess säregna humor bidragit till. 

– När jag såg bilderna från Charlottesville tänkte jag att ”den lilla gruppen har alltså vuxit till det här monstret”, säger Lasse Josephsen.

Alt-right imploderade i internbråk, men samtidigt spirade en annan, ännu radikalare gren som saknade varje tillstymmelse till humor, men däremot var väldigt våldsam. Accelerationisterna. Om alt-right aktivt arbetade med att skapa gråzoner mellan icke-militant höger och sig själva, är accelerationisternas framtoning tvärtom ultraradikal, med mask-ering, vapen och namn som Atomwaffen Division och Feuerkrieg Division. Syftet är att med terror snabba på en samhällskollaps som de ser som både oundviklig och önskvärd.

Lasse Josephsen började följa accelerationiströrelsen i chattkanaler på nätet. De samlades i ett nätverk kallat The Base – händelsevis den engelska betydelsen av arabiskans ”al-Qaida”. Här ingick bland andra Atomwaffen Division och ”Eco-Fascist Order”. 

Lasse Josephsen berättar om hur accelarationisterna möts i chattgrupper med det övergripande namnet ”Terrorgram” på det sociala mediet Telegram.

– Om man tittar på Telegram går det ofta att hitta en accelerationistkanal, de länkar ofta till varandra och postar propagandabilder där de listar vilka grupper som ingår i Terrorgram. Förutom det finns då och då egna kanaler för några av grupperna, men de flesta har försvunnit. National Socialist Order är före detta Atomwaffen Division. Det är i dag det närmaste du kommer en kanal för Atomwaffen Division eller dess efterträdare. Allt som heter något med Siege eller Acceleration kan kopplas till rörelsen. 

Det finns även kanaler för ukrainska och ryska grupper med kopplingar till Azov, den halvmilitära frivilligkår som stred på den ukrainska sidan i kriget på 10-talet och i dag dels ingår i Ukrainas försvar, dels har etablerat sig som högerradikal politisk rörelse. 

– Men alla de här är anonyma. De har förlorat alla forum där de uppträdde som individer. Så på de flesta av de här ställena talar de med varandra på gruppnivå. Det är lite frustrerande. Man förlorar möjligheten att kontakta någon individuellt. 

Hösten 2019, samtidigt som de båda svenska ynglingarna som utgjorde Green Brigade brände en minkfarm i Blekinge, lyckades en hackare stjäla hela det högerextrema forumet Iron March. Det hade grundats 2011 av Alisjer Muchitdinov, en rysk-uzbekisk man från en gammal sovjetisk diplomatfamilj som liksom sin far studerat vid elitskolan Moskvas statliga institut för internationella relationer, MGIMO. I och med läckan kunde journalister och andra som kartlägger extremhögern ta del av bland annat namn, e-postadresser, IP-nummer och privata meddelanden mellan forummedlemmar. 

– Där ser man grupper som Atomwaffen Division växa från idéstadiet.

Lasse Josephsen döljer inte sin identitet på nätet, berättar han, av etiska skäl. 

– Jag vet inte hur mycket jag ska våga blanda mig i. Men jag har haft konton på diverse ställen där jag kunnat undersöka saker. Där man kan komma in bör man också räkna med att de är väldigt försiktiga med vad de säger, så du får inte ut så mycket av det. Då är Iron March-läckan det bästa man kan ha. 

I de privata meddelanden han tagit del av erkänner vissa att de inte är seriösa. Andra är i högsta grad äkta.

– Jag hittade en norrman som var väldigt aktiv. Han var ”esoterisk hitlerist”. Det visade sig att han bodde i Sørlandet precis som jag. Det var väldigt intressant. Jag har tittat lite närmare på honom för programmet ”Norge bakom fasaden” i den norska privata tv-kanalen TV2.

Även i stormningen av Kapitolium 6 januari fanns accelerationisterna med på ett hörn – en kvinna som misstänks ha stulit talmannen Nancy Pelosis dator har lagt upp en film på sig själv i karaktäristisk dödskallemask och deklarerat sin tillhörighet till rörelsen. Och man hoppas kunna växa efter att Donald Trump trots alla utfästelser lämnade Vita huset i god ordning den 20 januari.

– Accelarationisterna har länge förberett sig på att ta emot de här besvikna människorna. Och när stormningen skedde så var det full aktivitet på Terrorgram. Där förberedde de sig på att få många nya anhängare som var besvikna på Trump och på politik i allmänhet. Det accelerationisterna vill är att peka på revolution och inte politik. 

Internetradikalisering kan nå vem som helst, säger Lasse Josephsen. 

– De behöver inte längre leta upp mobboffer på skolgården. Det är många militanta nazister i både Storbritannien och USA som kommer från väldigt goda hem.

Foto: David Lagerlöf

– Så fort det dyker upp en ny plattform så ställer jag mig frågan: Finns ”våra” där?, säger Jonathan Leman på Expo.

Jonathan Lemans bakgrund skiljer sig markant från Lasse Josephsens. I Svenska kommittén mot antisemitism och som ansvarig för researchverksamheten på Expo har han länge kartlagt högerextrema och antisemitiska rörelser av olika slag. Tillsammans med Expressens David Baas har han gjort en rad avslöjanden som publicerats parallellt i de båda tidningarna.

Även Jonathan Leman har följt de radikala grupperna på Telegram och i andra liknande chattforum. 

– För min del handlar det väldigt mycket om att fånga upp de nya plattformarna som de rör sig i. Hänga med in där så man kan bli medbjuden på nya ställen och få insyn. Och samtidigt inte bara tänka att ”nu är alla här”. Utan att hela tiden hålla liv i det gamla också. Det är fortfarande gamla Facebookgrupper som är jätteintressanta också. För mig är det väldigt mycket det här att inte skynda iväg, utan lägga på saker men behålla det gamla i min bevakning. Och sedan det internationella kontaktnätet. Att man har bra kollegor i andra länder, så att man kan få hjälp och man kan hjälpa varandra att begripa vad man har framför sig eller komma in och få insyn i olika grupper. 

Högerradikala grupper på internet är snabbrörliga mål. De blir ofta utkastade och skaffar nya ställen för sin kommunikation.

– Vi börjar få en situation där det blir mer fragmenterat med en hel mängd plattformar, säger Jonathan Leman.

– Så fort det dyker upp en ny plattform så ställer jag mig frågan: Finns ”våra” där? Det bästa man kan göra är att inte vänta på ett tips, utan faktiskt registrera en profil, ta sig in och försöka kolla det ordentligt.  

Telegram grundades av de ryska bröderna Nikolaj och Pavel Durov, efter att de båda 2014 tvingats bort från sin skapelse Vkontakte, en rysk variant av Facebook som tämligen bryskt övertogs av nya ägare med täta band till regimen. Telegram, som grafiskt mer påminner om tjänster som Whats App eller Signal än om Facebook, har fått ökad betydelse sedan Twitter, Youtube och Facebook skärpte sin policy mot radikala grupper.

– För några år sedan hade jihadister och radikalislamister stor närvaro på Telegram, men de ska i ganska hög grad ha sparkats ut, säger Jonathan Leman. Medan nu så är det en plattform där många inom det högerextrema finns. Där finns väldigt mycket kring corona, antilockdownrörelsen, konspirationsteoretiker kopplade till det och till extremhögern.

Man ska inte överdriva räckvidden på Telegram för högerextrema grupper som exempelvis Nordiska motståndsrörelsen, säger Jonathan Leman.

– Här når man ju inte ut till vanliga svenskar, här når man ut till sin miljö. De tycker att det är jobbigt att bli bortsparkade från Facebook, det är jobbigt att få sin Youtubekanal nedstängd. För på Facebook och på Youtube kan du nå breda grupper. Till de andra kanalerna måste man rekrytera folk. Du får inga som bara går förbi och ser ”skyltfönstret” och tycker att det är intressant. 

Sedan använder de ofta Signal för sina aktivistgrupper. Det här är som ett nyhetsflöde och en chatt för både aktivister och sympatisörer som inte är aktiva i sitt vardagsliv. 

Men de har svårt att nå ut till alla sina anhängare genom en enskild plattform, så de försöker finnas på många. 

Märks det om de har några strategier för att undvika sådana risker?

– Det är att de använder krypterad kommunikation. NMR till exempel använder PGP-kryptering på e-post, och sedan använder de Signal till exempel. Telegram har man för att kommunicera i en vidare krets. Men det som de tycker är lite mer privat, det lägger de ändå ner lite mer möda på att det ska hålla sig inom gruppen. 

Sommaren 2017 började ledande personer inom den svenska radikala högern – både i det militanta NMR och exempelvis bloggaren Katerina Janouch – att propagera för att överge Facebook, där man ansåg sig motarbetade, för att i stället skaffa konto på Vkontakte, eller VK som det oftast kallas. Vilket visade sig vara positivt för granskare som Jonathan Leman.

– Vkontakte var väldigt bra, där var det faktiskt lättare att få insyn än på Facebook. Så det var inte bara att det kanske var praktiskt för rysk säkerhetstjänst. Det var väldigt öppna grupper, du kan se hela grupplistan utan att vara med i den. Folk delade med sig i mycket högre grad av sina personuppgifter på VK. Plattformen skapade en känsla av att ”här är bara vi”. Och så slutade de vara lika hemlighetsfulla. Så VK var en jävligt bra grej för oss. 

När det dyker upp nya plattformar, borde det inte finnas en misstanke om att de kan vara fällor för att övervaka folk?

– Jag har sett sådana tankar luftas kring VK av de lite färre inom extremhögern som är kritiska till Ryssland.

Utvecklingen i dag går mot allt fler parallella kanaler. 

– Det finns ett helt myller av alternativ. Man ser hur de försöker se sig om efter dem och hur de kämpar med att knyta mer direktkontakt till sina följare, influencers och andra i den här världen, så att så de fortfarande kan nå dem om de blir nedstängda från Youtube eller Instagram. Det upptar väldigt mycket av de ledande organisatörernas tid. De som har sitt levebröd i det här på olika sätt. Medan grupper rör sig lite mer organiskt. 

– Till och med podcasthosting, där de tidigare kunnat posta vad som helst, börjar få en del nedstängningar. När de skiftar till hållbara plattformar, är det också sådana plattformar som höjer tröskeln för att ta del av deras material.