”Jag använder Chat GPT varje dag i mitt arbete”

Artificiell intelligens, AI, har varit på alla läppar sedan den kommersiella versionen av Chat GPT släpptes den 30 november 2022. Det textbaserade verktyget visade sig vara riktigt hyfsat på enklare kodning och problemlösning av typen ”vilket slags script skulle jag behöva använda här?”. Betydligt sämre har Chat GPT visat sig vara på rena kunskapsfrågor – ”vem är NN”? Ibland säger programmet att det helt enkelt inte vet, men det kan också tvärsäkert spotta ur sig helt felaktig information.  

Datajournalister har hittat sätt att smidigare söka både på Google och i stora dokumentsamlingar på den egna datorn. Transkribering av intervjuer har blivit betydligt enklare och går framför allt mycket snabbare. 

Ett drygt år efter det att Chat GPT mötte användarna fick Inas Hamdan på Sydsvenskan Stora journalistpriset som årets förnyare. 24 år gammal var hon en av de absolut yngsta mottagarna av priset. Och det var inte ens hennes första nominering.

– Nu förväntar jag mig att bli nominerad varje år, skämtar hon när Scoop ringer upp henne i Malmö.

Vägen till journalistiken har varit både kort och krokig. Inas Hamdan är född i en palestinsk familj i Syrien men har vuxit upp i ett antal av de betongområden som breder ut sig på slätten sydost om Malmö. Hon studerade i Lund, men inte journalistik. I stället läste hon programmet politik, filosofi och ekonomi. Hon beskriver det själv som att hon under tiden ”störde” journalisterna på Sydsvenskan med olika pitchar. 

– Jag fick en möjlighet och min tidning vågade utbilda mig, lägga ner resurser på mig och verkligen hålla mig i handen genom detta, säger Inas Hamdan.

– Jag har gått någon liten 15-poängskurs på distans i journalistik, det är min journalistiska utbildning. Men jag har lärt mig yrket av några av Sveriges bästa journalister. Och detta genom att konstant gå upp och fråga dem om allt från det mest grundläggande inom journalistiken till väldigt svåra frågor som de inte heller visste svaret på. 

Hon vänder sig mot olika former av inkvotering.

– Ofta pratar man om mångfald på arbetsplatsen som någonting snällt som man gör för de stackars minoriteterna. Det är det inte, och är det det så sluta upp med det med detsamma. Mångfalden ska vara för att öka kvaliteten, annars är det bara dumheter enligt mig. 

– När personer med olika erfarenheter, kunskap och perspektiv kommer in och skapar journalistik blir det en mycket bättre produkt.

Språkkunskaperna i arabiska och förmågan att förstå arabisk kultur har varit nyckeln, det som skilt henne från majoriteten av Sydsvenskans journalister. När hon upptäckte att företrädare för det nystartade partiet Nyans uttryckte sig mycket annorlunda på arabiska än de gjorde på svenska om grupper som judar och shiamuslimer ledde det till ett avslöjande tillsammans med kollegan Dan Ivarsson i Sydsvenskan som nominerades till Stora journalistpriset 2022. Och för reportaget som nådde ända fram året därpå granskade Inas Hamdan hur den qatariska tv-kanalen al-Jazeeras arabiskspråkiga sändningar bidrog till att sprida desinformation om Sverige till många miljoner tittare. I synnerhet handlade det om ryktesspridning om den svenska socialtjänsten.

Här kombinerade Inas Hamdan språkkunskaperna med Chat GPT. Och möttes inledningsvis med skepsis på redaktionen. Inte kan man ”fråga Chat GPT” om nyheter från Malmö?

– Alltså, det funkar inte så, det är ett verktyg, säger Inas Hamdan.

– Och det man måste utgå ifrån när man använder ett verktyg är: Hur kan detta verktyg hjälpa mig? Och jag använder Chat GPT varje dag i mitt arbete.

Chat GPT har hjälpt henne att producera nyheter snabbare och bättre. 

– Samtidigt förhåller jag mig till de journalistiska och etiska utgångspunkter vi har i tidningen.

Frustrationen över fördomarna mot AI ledde till att Inas Hamdan ville försöka använda Chat GPT till ett större gräv.

Efter en sommarkurs om AI började hon fundera på om det gick att använda Chat GPT till ett område hon har granskat de senaste två åren: desinformationskampanjen mot lagen om vård av unga, LVU.

Den har kallats den mest omfattande desinformationskampanjen mot Sverige och går ut på att socialtjänsten utan skäl omhändertar barn till muslimska föräldrar. Kampanjen har spridits i sociala medier runtom i den muslimska världen, och även i arabiskspråkiga medier. 

Det var något Inas Hamdan som arabisktalande hade märkt av under lång tid, men hon hade saknat verktyg för att verkligen kartlägga omfattningen. 

Hon beslutade sig för att titta på trender i al-Jazeera, en av de största arabiskspråkiga medieaktörerna som via tv och webb når 430 miljoner hushåll i över 150 länder.

– För det är det som desinformation egentligen handlar om, säger Inas Hamdan. Man har ett visst narrativ under en längre tid som man pushar och pushar.

Anledningen till att hon valde al-Jazeera var inte för att tv-kanalen är värst på att sprida desinformation, utan för att den är respekterad och uppskattad internationellt. 

– När de rapporterar om saker i Sverige så blir det väldigt legitimerat i Mellanöstern, säger Inas Hamdan.

– Om någon säger att man läser al-Jazeera English så är det något prestigefyllt, intellektuellt till och med. Och när jag läser på arabiska är det en helt annan rapportering. Och ni fattar ju inte det när ni läser al-Jazeera English.

Al-Jazeera märker sina nyheter om Sverige med hashtagen #sweden. Via den kan man hitta de artiklar de har skrivit som är taggade med Sverige i kronologisk ordning. Inas Hamdan laddade ned hundra artiklar. En och en klistrade hon sedan in dem i Chat GPT och bad programmet identifiera nyckelord i texterna. Dessa kunde hon i nästa skede använda för ny analys med hjälp av Chat GPT.

Ett tydligt mönster framträdde – men inte ett helt väntat. Turkiet återkom gång på gång i materialet, antingen det handlade om koranbränningarna i Sverige 2022–2023, socialtjänstens påstådda kidnappningar av barn eller Natoprocessen. 

– Jag tänkte först "Självklart. Nato och Turkiet, alla internationella medier har väl det här just nu”, säger Inas Hamdan.

– Men jag såg att Turkiet var större än Nato till och med. Och där började jag fundera. ”Okej, men det här funkar ju inte.”

Det visade sig att den verkliga källan till många av artiklarna om bortrövade barn i Sverige var den statliga turkiska nyhetsbyrån Anadolu. Turkiets president Recep tayyip Erdoğan nämndes tre gånger så ofta som statsminister Ulf Kristersson och utrikesminister Tobias Billström – i artiklar om Sverige.

– Där var det verkligen en aha-upplevelse i och med att vi var mitt i en Natoprocess. Turkiet och Qatar har väldigt nära relationer, vilket är relevant eftersom både Anadolu och al-Jazeera är regimstyrda medier. Och de sprider ren desinformation. Så med allt detta så kunde jag med hjälp av AI göra tre reportage om den systematiska desinformationen i arabiska medier.

Förutom undersökningen av al-Jazeera berättar Inas Hamdan att hon tar hjälp av Chat GPT för att identifiera saker som slagord och ramsor i demonstrationer som dem mot Israels angrepp på Gaza. Här har hon kunnat hitta sammanhang som gjort det möjligt att tolka vad som sägs.

– Det kan vara någon som har sjungit en låt som jag har hört, till exempel under en demonstration eller ropat någonting som någon har klassat som problematiskt.

I en demonstration efter Hamas terrorattacker på Israel den 7 oktober 2023 kunde Inas Hamdan höra slagordet "Palestina är vårt land och Israel är våra hundar". 

– Och så lade jag in det i Chat GPT och lärde jag mig att det är en väldigt känd ramsa, och i stället för ”Israel” så brukar man säga ”judarna”. 

I och med att du sitter och jobbar så här med Chat GPT, blir den också upptränad på just dina frågor och vad du brukar vilja få reda på?

– Absolut. Det är egentligen så när vi använder Google också. Vi tränar ju Google när vi använder det, att hitta rätt källa. Så när jag använder Chat GPT så tränar jag upp den med. Och varje gång jag känner mig nöjd så registrerar den ju det.

Därför är det väldigt viktigt både för journalister och allmänheten att tänka på vad det är man matar Chat GPT med, säger Inas Hamdan. 

– Jag lägger aldrig in någonting som är känsligt för källor. Jag lägger aldrig in saker som jag känner skulle vara problematiskt att den tränas upp i. Samtidigt anser jag väldigt starkt att det här är ett verktyg precis som Google, och vi pratar ju inte om de här etiska frågorna när det kommer till att träna upp Google, utan vi inser att det är ett verktyg.

Samma sak gäller när vi begär ut saker från en myndighet, påpekar hon.

– Vi tränar ju upp dem i hur de ska arbeta. Jag aldrig skulle gå till en myndighet och säga: "Ja, jag har fått en källa som heter så här och så här och som säger till mig att ni har det här och det här”. Så säger jag inte heller när jag tar hjälp av Chat GPT

Är det något du skulle vilja testa med Chat GPT som du inte har gjort än?

– Chat GPT utvecklas väldigt snabbt. De har bildigenkänning nu och det är helt fantastiskt. Det skulle i teorin kunna hjälpa oss granska exempelvis kommunens planritningar. 

Ett annat område Inas Hamdan ser är bättre bevakning av Sveriges EU-politiker.

– Chat GPT kanske kan hjälpa mig granska alla deras handlingar som är offentliga och sammanfatta vad de har gjort de senaste fyra åren sedan vi röstade på dem. 

För närvarande är Inas Hamdan tjänstledig på halvtid – för att skriva en bok om kampanjen mot socialtjänsten. Den kommer ut senare i år på bokförlaget Polar. 

Här tar hon hjälp av ett annat tekniskt verktyg – sociala medieappen Tiktok.

– Tack vare Tiktok sitter jag i deras vardagsrum varje dag och de berättar allt om sitt liv för de inser inte att det är någon journalist på andra sidan som kan lyssna och granska. 

Av dem som gör så vill nästan alla ställa upp även i medierna och berätta, säger hon.

Inas Hamdan berättar att hon granskade kravallerna i samband med koranbränningar, både våren 2022 och under 2023, helt via Tiktok.

När den kringresande koranbrännaren Salwan Momika kom till Malmö var Inas Hamdan på plats båda gångerna, men hon hade telefonen på inspelning på Tiktok också. 

– Jag har bara två ögon och de är inte så bra men när jag sitter och spelar in andras direktsändningar så har jag plötsligt 50 000 ögon. Jag kunde göra mycket bättre journalistik tack vare att jag kunde vara på plats på ett mycket, mycket bättre sätt. 

– Så det här med att ta på sig kängorna och gå ut i verkliga livet – jag tar på mig glasögonen och går in till telefonen, det är lika effektivt ibland.

På Gräv 2024 i Gävle kommer Inas Hamdan att berätta om sin prisbelönta granskning, men också ge konkreta tips på hur man använder AI i vardagen som journalist.

– Så det kommer bli fler än de saker jag har talat om i dag, det kommer nog att bli fem eller tio tips, eller fler.

Hon säger att många har varit rädda för att använda AI eftersom de inte har programmeringsbakgrund.

– Men det har inte jag heller. Och genom att sitta där och säga: "Det här är busenkelt, och jag är lika dum som er" så kan man samarbeta för att utveckla journalistiken, och det är något som behövs.