Grävtips

Så blir du kompis med nyheterna

Efter fem år kommer här våra sista Grilltips. Vi avslutar med ett favorittema: hur man får gräv och granskningar att förstärka det vanliga nyhetsarbetet på redaktionen – i stället för att bara uppfattas som en pretentiös tidsslukande konkurrent om dyrbara resurser.

Mikael Grill Pettersson

Marja Grill

Ambitiöst grävande kommer i någon mån alltid att konkurrera med det enkla snabba nyhetsarbetet. En bra redaktion har en fredad zon för journalister som hittar morgondagens och nästa månads egna nyheter i stället för att bara försöka jaga ikapp dagens givna stories. Men relationen mellan grävandet och nyheterna kan vara mer eller mindre konfliktfylld. Därför här – fem fungerande sätt att göra relationen mer givande för alla parter.

1. Kräv nyheter av ditt gräv!

Grävet är alltid mer öppet och sökande än det enkla dagsjobbet. Man har mer tid på sig och slutresultatet är inte helt givet. Men det betyder inte att målet måste vara en diffus och spretig historia utan poäng. Tvärtom! Målet med granskningen är att hitta nyheter som står sig minst lika bra som det konkurrerande materialet den dag det är dags för publicering. Fundera därför tidigt på vilka rubriker som du hoppas att ditt grävande ska kunna resultera i – och vilka ingresser som kan skrivas på just den här historien. (Om du inte kan komma på dem – fundera på om detta verkligen är rätt grej att lägga kraft på.) 

2. Börja med en nyhet!

Har du en halv research där du känner på dig att det nog finns något, men utan att du ser de uppenbara sammanhangen eller den självklara vägen framåt? Släpp då för ett ögonblick kravet på avancerad granskning och fundera på om du inte ska ta ut en begriplig tårtbit av vad du vet, till en enkel nyhetshistoria att börja med. Plocka upp den där interna revisionsrapporten som skriver om tystnadskultur på ett lite diffust sätt – men tillräckligt tydligt för en rubrik. Eller låt den milda kritiken som personalen framfört i ett anonymt brev bli bas för en rak story om en konflikt. 

Det blir ord mot ord och du är långt ifrån någon guldspade men med publiceringen når du två viktiga mål: du ger redaktionen en bra nyhet och du ger en tydlig signal till alla som vet mer om det allvarliga missförhållandet – att du är intresserad av vad de vet! Om det finns mer där under ytan kommer nya källor att höra av sig och hjälpa dig vidare. Och de kommer att hitta dig genom den där enkla nyhetsstoryn. 

3. Fortsätt! Följ upp! Förvalta! 

Ett grävprojekt är en investering för både redaktionen och reportern. Ni satsar tid på att etablera kunskap och kontakter som i bästa fall gör dig till en relativ expert inom ett angeläget område. Att släppa det området efter den planerade stora huvudpubliceringen är journalistiskt dumt och ekonomiskt vansinne. Det är nu du får de allra bästa tipsen – insidern som hör av sig och bekräftar din tes, och vill ge dig dokumentationen som visar att verkligheten var ännu värre. Det tipset ska inte läggas i en hög för att tittas på ”nästa gång jag får tid att gräva”. Det ska kollas i dag eller i morgon. Här kan finnas pusselbiten som lyfter granskningen från intressant till omvälvande. Självklart ska du i nästa steg också följa upp dina avslöjanden med reaktioner – från lågt hängande frukt som den politiska oppositionens reaktioner i fullmäktige, till åklagaren eller tillsynsmyndigheten som åtminstone överväger (eller borde överväga) att nu utreda de allvarliga uppgifter som kommit fram i din granskning. Allt detta blir inte nya gräv – men klockrena raka nyheter som kostar minimalt med arbete och tid. Självklart skriver du också in en notering i dagboken om att göra en uppföljning ett år senare. Då kan du stämma av hur det gick med löftena om förändring och göra en nyhet om det – och kanske rentav göra om själva granskningen, vilket i så fall kommer att gå betydligt enklare och snabbare än första gången eftersom du redan har metoden klar.

4. Jobba i flera tidszoner!

Ibland måste ett gräv få ta hela din tid. Om inte annat i slutfasen när det är dags för utgörning och publicering, där kan det vara livsfarligt att splittra uppmärksamheten. Men en stor del av det tidiga researcharbetet kan med fördel delas upp – och mår ofta bra av att göra det. Det gäller framför allt de lägen där du som reporter inte kan göra särskilt mycket själv för att driva processen framåt. En källa måste bestämma sig för om hen vill medverka eller inte. Ett stort antal handlingar måste sekretessprövas innan du får del av dem. Då sitter den kloke grävaren inte och rullar tummarna. Du jobbar framåt med andra projekt. Förslagsvis en snabbare koll på ett enklare tips, som kan glädja redaktionen med en rak nyhet redan i morgon.

5. Låt verktygen jobba dubbelt!

Ett gräv är ett avgränsat projekt där vi gör en större undersökning med syftet att blottlägga missförhållanden som tidigare inte varit kända. I detta projekt använder vi definitionsmässigt fler och andra verktyg än dem som står till buds i en stressad nyhetsvardag. Men det betyder inte att vi inte kan använda samma verktyg också i vardagen, på medellång eller kort sikt. Även ett rakt nyhetsjobb blir bättre av att du begär ut och läser revisionsrapporten själv – eller tar ett källskyddat bakgrundssamtal med en person som vet vad som verkligen hände. Att låta granskningens verktygslåda komma till nytta på flera arbetspass kommer att göra dina vardagsjobb roligare – och ge publiken skarpare nyheter. 

Fler tips finns på journalisttips.se

Senaste Numret

Prenumerera eller beställ lösnummer

Omslag

Anna Gullbergs undersökande reportage i Expressen handlar minst lika mycket om att få människors förtroende som om att läsa förundersökningar. Även Diamant Salihus skildring av gängkriget i Rinkeby bygger på att han fått människor att öppna sig och berätta.
Läs även om illegala vapen, sektledare och wallraff i antivaccinrörelsen!

Beställ här