Grävtips

Så sänker du storyn

Nybakade reportrar tror ibland att alla redaktionella beslut baseras på mångårig kunskap och erfarenhet – ett slags objektiv nyhetsvärdering som man når efter tillräckligt många år i yrket.

Mikael Grill Pettersson

Det stämmer delvis men ofta spelar andra faktorer in. Den som inte tror mig kan försöka få en reporter med middagsplaner att gå igång på ett komplicerat tips vid 14.30-tiden på fredagseftermiddagen.

Det finns tusen sätt att sänka en story, och för en grävande reporter som är van att möta motstånd - och ibland måste hitta metoder att slippa ett dåligt utlägg - kan det vara bra att känna till några av de vanligaste.

Här således – 20 sätt att sänka en story:

  1. ”Men är vi verkligen säkra på det här?” – används när storyn är komplicerad och chefen stressad. Rädslan för en rättelse kan slå ut längtan efter scoop.
  2. ”Men är det så konstigt egentligen?” – används av makthavare, vars reflexsvar på ifrågasättanden inleds med orden ”Det här är ju inget underligt…” En svarsstrategi som ibland når ända in på redaktionen.
  3. ”Men varför skulle dom ljuga?” – används av journalister med stark auktoritetstro. Kan vara effektivt på en redaktion med liten erfarenhet av granskande journalistik.
  4. ”Men varför skulle dom inte ljuga?” – används av folk som uppfattar sig själva som kallhamrade, cyniska sanningssägare. Ifrågasätter stories som avslöjar omoraliskt agerande hos företag eller politiker. Ifrågasättaren har själv aldrig avslöjat någonting – det behövs ju inte när man redan genomskådat allt.
  5. ”Men är det här så speciellt egentligen?” – används om stories som berör många människor.
  6. ”Men hur många berörs egentligen av det här?” – används om stories som berör få människor.
  7. ”Skulle man inte behöva fler exempel?” – används om stories där vi bara har ett case (som tog en månad att övertala).
  8. ”Borde man inte koncentrera på en person?” – används om stories där vi har flera case.
  9. ”Ska vi verkligen göra sånt här?” – används om stories i ämnen redaktionen inte bevakat tidigare (lägg gärna till tonfall som antyder ”Kvällstidning”, ”Ekot” eller någon annan sorts journalistik ni inte vill ägna er åt).
  10.     ”Har man inte sett det här några gånger nu?” – används om stories i ämnen redaktionen bevakat tidigare (lägg gärna till en formulering om att vi ju faktiskt pratat mycket om förnyelse i ämnesvalen).
  11.     ”Men skulle man inte vilja ha några fler aspekter?” – används när storyn är rak och enkel.
  12.     ”Känns det inte väldigt spretigt?” – används om stories som har flera aspekter.
  13.     ”Vill man inte ha en siffra på det?” – används om stories där det är svårt eller omöjligt att få fram siffror.
  14.     ”Men berör det här verkligen vanligt folk?” – används om stories med många elitpersoner (experter, makthavare etc) och elitdokument (utredningar, rapporter etc).
  15.    ”Men är det här en nyhet?” – används om stories som saknar elitpersoner och elitdokument.
  16.     ”Behövs det inte en tesdrivare?” – används om stories där ingen uttryckligen säger ”Det här är för djävligt!”, t ex en representant från en intresseorganisation.
  17.     ”Blir inte det här propaganda för deras sak?” – används om stories där det finns en tesdrivare, t ex en representant från en intresseorganisation.
  18.     ”Blir inte det här kampanjjournalistik?” – används om stories där vi själva är tesdrivare.
  19.     ”Men vill man inte höra NN?” – används om stories där NN inte är med.
  20.     ”Är inte NN lite uttjatad?” – används om stories där NN medverkar.

Fler tips finns på journalisttips.se

Senaste Numret

Prenumerera eller beställ lösnummer

Omslag

Anna Gullbergs undersökande reportage i Expressen handlar minst lika mycket om att få människors förtroende som om att läsa förundersökningar. Även Diamant Salihus skildring av gängkriget i Rinkeby bygger på att han fått människor att öppna sig och berätta.
Läs även om illegala vapen, sektledare och wallraff i antivaccinrörelsen!

Beställ här