Grävtips

Små belopp kan ge stora nyheter

Fokusera inte bara på pengarna när du letar uppslag. Skandaler värda att granska går inte alltid att summera i miljoner eller miljarder.

Marja Grill

På Rapport har vi ett stående skämt med redaktörerna. Det går ut på att de egentligen inte behöver veta något mer om reportaget så länge slutordet är ”mångmiljonbelopp”.

Det är ett skämt som det ändå finns ett korn av sanning i, men som vi kan använda istället för att kännas oss begränsade av.

För det är ett bra ord, mångmiljonbelopp. Ett samhällsproblem är stort om det handlar om många miljoner som försvunnit. Men det är såklart inte det enda måttet på om någonting är värt att granska och bevaka.

Ofta är det de stora satsningarna som vi sätter tänderna i, de där stat eller kommun satsat stort och där det finns stora möjligheter att pengar runnit undan till sådant som de ansvariga inte vill ska komma fram.

Men för oss vanliga människor, småföretagare, medborgare eller konsumenter, så spelar det stor roll även om vi blir av med jämförelsevis små summor.

När jag för första gången skulle göra ett reportage om ett företag som lurade småföretag, så var den vanligaste frågan från redaktörerna ”hur mycket pengar handlar det om?”. Det var inga mångmiljonbelopp, utan omkring 10 000 kronor som småföretagare fått betala för en hemsida som inte alls var gratis och som inte heller fungerade som utlovat. Men när jag satt hos en nybliven nagelskulptris som fått lägga hela årets vinst på något hon trott skulle bli gratis, så kändes det inte som så små belopp.

För funktionshindrade Lena Lindberg i Skara var det en fråga om några hundralappar varje månad, som blev hela skillnaden mellan ett liv med eller utan det där lilla extra. Om hon kunde få följa med på kommunens ordnade utflykter eller inte, till exempel. När det kom fram att hennes gode man hade stulit från hennes konto i flera år, gick det inte att få fram exakt hur mycket pengar det var. Åklagaren nöjde sig nämligen med att räkna två år bakåt i tiden, 150 000 kronor inräknat Lenas arv. Det var det som behövdes för en fällande dom. Den blev villkorlig, med samhällstjänst. 

När det inte är mångmiljonbelopp som rapporteras, så får brotten inte samma respekt från polisen och åklagare. Det handlar ju inte om några stora straffskalor.

Offren för säljare, får också ofta höra att det inte är någon idé att anmäla när brottet  ”är så litet”.

Men vi är journalister, inte poliser eller åklagare. För oss bör inte frågan stanna vid ”är det stora pengar?” De relevanta frågorna tycker jag är: är det ett samhällsproblem att många konsumenter och småföretagare blir lurade?

Det är helt enkelt en fråga om hur stora problemen blir för de som drabbas.

Är det dessutom så att dessa ”små” bedrägerier finansierar en hel bransch? Eller allvarligare brottslighet? Eller är storyn hur svårt de som drabbas har att få rätt?

Det kan också vara som i fallet med Lena och de andra utsatta för gode män som stjäl. Att storyn är hur svårt de har att få någon att lyssna, när den som stjäl är en betrodd medlem av samhället. En prästfru, en socialsekreterare, en släkting.

Och när vi räknar samman alla drabbade, alla dessa små belopp, så kanske siffran blir en annan. Kanske handlar det rent av om mångmiljonbelopp.

Fler tips finns på journalisttips.se

Senaste Numret

Prenumerera eller beställ lösnummer

Omslag

Anna Gullbergs undersökande reportage i Expressen handlar minst lika mycket om att få människors förtroende som om att läsa förundersökningar. Även Diamant Salihus skildring av gängkriget i Rinkeby bygger på att han fått människor att öppna sig och berätta.
Läs även om illegala vapen, sektledare och wallraff i antivaccinrörelsen!

Beställ här