De fortsätter mördade kollegans arbete

En kylslagen februarimorgon 2018 drack Tomáš Madleňák en kopp kaffe i sina föräldrars kök. Han öppnade sin laptop och loggade in på Facebook. Hans flöde var fullt av nyuppladdade helsvarta profilbilder.

Tomáš Madleňák fortsatte scrolla för att få någon ledtråd till vad det var frågan om. Plötsligt såg han nyheten: En grävande journalist hade blivit mördad.

– Hans namn var Ján Kuciak. Jag kände bara ”nej, nej, nej, inte den Ján”, säger Tomáš Madleňák när han minns känslan av overklighet efter ett dåd han aldrig väntat sig kunde hända i Slovakien.

– Min första känsla var mer chock än vrede. Egentligen är vi fortfarande chockade. 

Ján Kuciak och hans fästmö Martina Kušnírová, båda 27 år, hittades ihjälskjutna i sitt hem i byn Vel’ká Mača den 21 februari 2018. Mordet på Ján Kuciak, vars rykte som grävande journalist som avslöjade korruption i landet var på uppgående, var det första på en journalist i Slovakiens moderna historia. Mordet utlöste massprotester i landet och sände chockvågor över Europa. Den växande politiska krisen ledde till premiärministerns, inrikesministerns och polischefens avgång.

Tragedin ledde också till en snabb utveckling av de lokala medierna och till att en organisation bildades till den mördade journalistens minne: The Investigative Center of Ján Kuciak, ICJK. Nära fyra år efter Ján Kuciaks död fortsätter Tomáš Madleňák och en grupp andra journalister att gräva i Slovakiens organiserade brottslighet, lära upp nya reportrar och främja samarbeten mellan nyhetsredaktioner. I december 2021 blev ICJK medlem i Global Investigative Journalists Network, GIJN.

Före sin död hade Ján Kuciak undersökt möjliga kopplingar mellan det ökända italienska brottssyndikatet ’Ndrangheta och slovakiska regeringsföreträdare. Efter mordet gick flera redaktioner, bland annat hans kollegor på Aktuality.sk, samman för att slutföra hans arbete.

Tre andra GIJN-medlemmar var involverade i projektet: Organized Crime and Corruption Reporting Project (OCCRP), Investigative Reporting Project Italy (IRPI), och Czech Center for Investigative Journalism (Investigace.cz). Den sortens samarbete över gränserna var något som Ján Kuciak själv stött under sin journalistiska karriär. 

Den nya organisationen till Ján Kuciaks minne grundades i slutet av 2018 av de båda slovakiska journalisterna Arpád Soltész, Zuzana Petkova, och den tjeckiske reportern Pavla Holcová på Investigace.cz. Grundtanken var nyhetsmedier kan göra större avslöjanden med bättre genomslag genom att dela på kunskaper, resurser och expertis än om de konkurrerar med varandra.

– Det bästa som hände som en följd av mordet var att journalister började samarbeta mer, säger Lukáš Diko, chefredaktör på ICJK. 

Samarbete ökar inte bara den analytiska potentialen, utan kan också tjäna som skydd för reportrarna.

Som exempel tar Lukáš Diko ett av ICJK:s första större projekt. 2019 samarbetade man med OCCRP och Investigace.cz om att analysera 70 terabyte data som kopplade affärsmannen Marian Kočner och statliga tjänstemän till korruption.

Innan han mördades hade Ján Kuciak grävt i Marian Kočners förehavanden. Affärsmannen – som senare dömdes till 19 års fängelse för förfalskning – åtalades även för mordet på Ján Kuciak och flickvännen. Han förnekade anklagelserna och frikändes också, men Slovakiens högsta domstol har beviljat resning i fallet. 

Via det så kallade ”Kočnerbiblioteket” fick slovakiska journalister gratis tillgång till databasen och kunder därigenom ställa makthavarna till svars. Detta unika initiativ ledde till ett stort antal reportage i slovakiska medier. Och samarbetet är grundläggande för centrets arbete i dag.  

– Vårt uppdrag är att främja samarbete, säger Tomáš Madleňák. När vi publicerar artiklar ser vi mer än gärna att andra gör rewrites och publicerar dem i eget namn. 

Tomáš Madleňák medger att konkurrensen är hård i det slovakiska medielandskapet med en strävan att vara ensam om avslöjanden som ska driva intäkter. Men ICJK:s arbete har ändå banat väg för framtida samarbeten mellan rivaliserande redaktioner.

Centret har deltagit i många internationella samarbeten, däribland en stor undersökning av hur den ungerska regeringen påverkar sina grannländer, ultrakonservativa rörelsers ökande inflytande i Central- och Östeuropa, samt illegal handel med tigrar i regionen.  

Fem månader innan Ján Kuciaks död hade ett annat mord på en journalist i ett europeiskt land blivit en påminnelse om priset för att avslöja hemligheter och illegala aktiviteter.

Daphne Caruana Galizia, ett slags ”en kvinnas-Wikileaks” som avslöjat korruption både i hemlandet Malta och utomlands, mördades med en bilbomb i oktober 2017.

Efter hennes död grundade de anhöriga stiftelsen Daphne Caruana Galizia Foundation, också den nyligen medlem av GIJN. Stiftelsen stöttar försök att skydda undersökande journalister och att se till att deras mördare ställs till svars.

Mordet fick Frankrikebaserade organisationen Forbidden Stories att ta upp och utvidga Daphne Caruana Galizias arbete i ett internationellt samarbete. En stolt tradition som går tillbaka till det så kallade Arizonaprojektet 1976, startat efter mordet på Arizona Republic-reportern Don Bolles.

I Slovakien har mordet på Ján Kuciak fått journalister att reagera på ett liknande vis. I stället för att backa ser organisationer som ICJK det viktigare än någonsin att agera offensivt. Det blir allt vanligare att attacker på grävande journalister innebär att kårens vilja att undersöka vidare snarast ökar.

– Morden förändrade hur grävande journalister ser på sitt arbete, säger Gulnoza Said, programkoordinator för Europa och Centralasien på Committee to Protect Journalists. 

– De var tvungna att fortsätta gräva för att inte bli nästa  offer.

De gemensamma initiativen vidgar utrymmet för pressfriheten, säger Gulnoza Said, och de skickar också en tydlig signal: 

– Du kan döda budbäraren, men det betyder inte att du stoppar själva budskapet.

Det var mordet på Ján Kuciak som fick Tomáš Madleňák att säga upp sig från sitt välavlönade jobb som analytiker på en tankesmedja för att i stället bli grävande journalist. Han och Ján Kuciak kände varandra sedan studietiden, och mordet förändrade hans liv. 

Tomáš Madleňák ville arbeta med att stärka Slovakiens demokrati, och attacken på Ján Kuciak gav honom den anledning han behövde för att byta bana. En av de undersökningar han är mest stolt över handlar om en missbruksklinik där drogberoende ska ha getts narkotika och utnyttjats sexuellt. Den baserades på data som blivit tillgänglig tack vare projektet med Kočnerbiblioteket.

Lukáš Diko blev ICJK:s chefredaktör 2020. Han säger att Slovakien behöver fler kunniga och drivna grävande journalister.

– Det är inte som i böcker, säger han. En del blir besvikna när de förstår vad grävande journalistik går ut på. De vill inte sitta och gå igenom data i timmar, dagar och månader för att försöka hitta samband.

Lukáš Diko ser det som en större utmaning att rekrytera och lära upp nya journalister än själva grävandet. Därför erbjuder centret stöd och resurser till andra redaktioner i Slovakien och till sina internationella partners. Men ICJK:s verksamhet har också gjort dem till måltavla för hot. Enligt Lukáš Diko har centret stämts vid tre tillfällen bara under det senaste halvåret, något som stör hans plan för att sakta men säkert bygga en stabil affärsverksamhet.

ICJK är beroende av tre lika viktiga inkomstkällor. Dels donationer från institutioner som ambassader och stiftelser, dels olika projektbidrag. Lukáš Diko lägger stor vikt vid den tredje – små summor på kanske 20 eller 50 kronor i månaden från enskilda. 2020 fick centret in blygsamma 90 000 euro, eller knappt 900 000 kronor.

– Våra konton är transparenta. Alla kan se vad vi gör, säger Lukáš Diko, väl medveten om hur viktigt det är med tilliten, särskilt i den här sortens verksamhet. Genom att bygga en trogen publik och publicera starka reportage har centret fått möjlighet att utöka med tre tjänster 2022, något som gör att man kan fortsätta driva ambitiösa projekt. På ICJK arbetar nu en verksamhetschef på deltid, tre journalister och två praktikanter. 

– Grävande journalistik kostar i både tid och pengar, säger Gulnoza Said. Men om en tidning tänker sig att överleva på lång sikt bör den satsa på att berätta om sådant ingen annan berättar om. 

ICJK har visat att unik rapportering och samarbeten går att förena. 

– Samarbete mellan journalister för det gemensamma bästa är är något vi alltid kommer att bära med oss. Det kommer alltid att vara viktigt, säger Tomáš Madleňák.

Och Ján Kuciak hade varit stolt, tror hans bror Jozef.

– Jag är ledsen att Janko inte fick leva för att se det här, säger Jozef Kuciak till centrets grundare.

Artikeln är tidigare publicerad på gijn.org.