Kapitolium 6 januari 2021: direktsänt upplopp

6 januari 2021 har gått till historien som dagen då aktivister på den radikala högerkanten lyckades ta sig ända in i hjärtat av en USA:s politiska institutioner, kongressen. Händelsen är unik på flera vis, och historien om den är intimt sammanflätad med historien om det sociala mediet Parler.

Parler, som från början var tänkt att uttalas som på franska men som alla i dag uttalar på engelska, liknar delvis Twitter med vissa inslag från forum som Reddit. Tjänsten startades 2018 av John Matze Jr och Jared Thomson, två amerikanska dataingenjörer. 

Pengarna kom från Rebekah Mercer, som tillsammans med sin far Robert Mercer även finansierat den konservativa mediesajten Breitbart News och dataanalysföretaget Cambridge Analytica. Gemensam nämnare för dessa båda företag är dels deras stöd till Donald Trumps presidentvalkampanj 2016, dels den högerradikale affärsmannen Stephen K. Bannon, ett tag Trumps rådgivare i Vita huset. 

Parler var tänkt som ett alternativ till de stora etablerade sociala medierna framför allt för radikala anhängare till Donald Trump som kände sig allt mindre välkomna på bland annat Twitter. Tjänsten gav fritt spelrum även åt anhängare av konspirations-teorin QAnon, som gick ut på att militären och Trump förde ett hemligt krig mot en påstådd liberal ”djup stat” vars ledarskikt bland annat utförde övergrepp på barn.

Under den amerikanska valrörelsen 2020 och den parallellt pågående pandemin skärpte Twitter sin policy kring ryktesspridning och desinformation, vilket ökade intresset för Parler från dem som fann sig begränsade av Twitter. Presidentens kampanj under hösten, där han hävdade att han egentligen blivit omvald, motarbetades av Twitter. Det gav Parler ytterligare draghjälp.

Under tiden fram till den 6 januari laddade anhängare till Donald Trump på Parler inför den stora demonstrationen i Washington DC, och marschen mot Kapitolium.

Under dagen laddade Parlers användare upp tusentals filmklipp till tjänsten, både från den grundlagsskyddade demonstrationen och från den efterföljande och i högsta grad olagliga stormningen av kongressbyggnaden. Detta gör kravallerna i och kring Kapitolium, med uttalat syfte att störa eller förhindra fastställandet av Joe Biden som USA:s nye president, till den kanske mest väldokumenterade händelsen i sitt slag i världshistorien. 

Kravallerna blev blodiga. Tusentals aktivister pressade sig förbi staket av det enkla slag som återfinns på nöjesfält och utanför Systembolaget nu i pandemitider och besegrade en underdimensionerad polisstyrka. Fyra aktivister omkom och en polisman misshandlades till döds. Aktivister som ropade slagord som ”Häng Mike Pence” om Trumps vicepresident som de ansåg svikit presidenten, letade aktivt efter Pence och representanthusets talman Nancy Pelosi. 

Ledamöter i senaten höll på att evakueras när polismannen Eugene Goodman upptäckte att endast han själv befann sig mellan dem och angripare, som dock inte upptäckt detta än. Han fick i stället angriparna att förfölja honom bort från senatorerna, och hyllades senare för detta. 

I en annan korridor sköts en kvinna som försökte forcera en dörr in till senatens kammare i bröstet av polis och dog. Utanför angreps nyhetsbyrån AP:s tv-team och deras utrustning slogs sönder.

Nationalgardet stod redo att gripa in, men hölls under flera timmar tillbaka av personer inom försvarsdepartementet. Presidenten själv visade ett demonstrativt ointresse för att stoppa våldet, och när han flera timmar senare uppmanade sina anhängare att gå hem betygade han dem sin kärlek.

Mer än 300 personer har identifierats av amerikanska myndigheter och åtalats utifrån det enorma filmmaterial som aktivisterna själva offentliggjort, inte minst via Parler. 

Teknikjätten Amazon, som hyrt ut serverplats till Parler, bannlyste tjänsten på grund av dess roll i attacken på USA:s kongress. Men innan Parler försvann från nätet lyckades en hackare utnyttja svagheter i tjänstens säkerhet och kunde ladda ned samtliga filmer och foton som laddats upp sedan starten 2018. Dessa gjordes sedan tillgängliga för allmänheten, och överlämnades även till bland annat nyhetssajten Pro Publica. 

Artikeln ”What Parler Saw During the Attack on the Capitol” är en av de mest visade på Pro Publicas sajt. Den består av ett urval av det digra filmmaterialet från Parler, ordnat efter tid och plats. 

Scoop mötte Pro Publicas datajournalister Jeff Kao, Al Shaw och Moiz Syed över Zoom för att tala om hur de arbetat med materialet och presentationen. Två andra nyckelpersoner i projektet, Lena Groeger och Maya Eliahou, kunde inte närvara.

– Det visade sig att de som byggde Parler inte var så tekniskt kunniga, säger Al Shaw. Alla de här filmerna har exakt det format de hade när de laddades upp från mobiltelefonerna. Vilket är bra för oss, men inte bra för den som skulle vilja använda dem på en ny sajt som liknar Parler och fungerar som den.

Många kameror och mobiltelefoner är inställda på att lagra vissa grundläggande uppgifter, så kallade metadata, i film- och bildfiler. Professionella fotografer kan vara intresserade av att deras namn går att koppla till en bild de tagit, det kan även handla om sådant som datum och tid, kameramodell, geodata och så vidare.

Många sociala mediesajter tvättar i sin tur bilderna och filmerna på deras ursprungliga metadata när de förbereds för publicering, vilket är en fördel för den som tvärtom vill vara anonym. Det gjorde inte Parler. Så väldigt stor del av materialet kunde enkelt tids- och platsbestämmas för alla som var intresserade, från FBI:s utredare till grävande journalister.

När Pro Publica började bearbeta materialet på hisnande 30 terabyte plockade man ut allt som kunde tidsbestämmas till 6 januari och lokaliseras till området kring kongressen och den närliggande parken där Donald Trump höll tal. Sedan ägnade sig drygt 30 frivilliga åt att titta igenom tusentals filmklipp och att sortera dem i en stor excelfil efter relevans och kvalitet.

Man sorterade även bort material där enskilda tydligt avslöjade sig själva med namn och kanske till och med var de bodde. Syftet var aldrig att identifiera vilka som deltog i kravallerna – det har andra aktörer inom medier, myndigheter och privatspanarsektorn mycket grundligt gjort under månaderna som gått – utan att utifrån vad Parlers politiskt vinklade användarskara valt att dela med sig av visa händelseförloppet under dagen.

–Vi kom fram till att vi skulle dela in klippen i tre kategorier: utomhus i Washington DC, utanför Kapitolium och inne i Kapitolium, säger Moiz Syed.

– Min kollega Lena Groeger designade tre olika ikoner för det. Besökarna kan använda dem för att filtrera innehållet. De kan se allt från början eller välja var de vill komma in. Hon gjorde också ett gränssnitt med en tidslinje, så man bokstavligen kan stega sig genom förloppet, naturligtvis färgkodat på samma vis. 

Det fanns två tankar med att presentera filmklippen på en enda sida, uppifrån och ned, berättar Moiz Syed. Dels underlättade det själva programmeringen något enormt, dels var det ett medvetet val för användarupplevelsen.

– Det är väldigt inspirerat av appar som TikTok. Besökarna är vana att scrolla långt på sina telefoner, så det blir inte jobbigt för dem att det presenterades på det viset. 

– Och givetvis är det tänkt att likna hur de här filmerna skulle ha visats på Parler.

Vid varje videoklipp finns dels en tipslänk och dels en delningslänk.

– Jag trodde inte att någon skulle använda de där delningslänkarna, säger Moiz Syed. Men det var många som delade filmklippen, och senare såg vi att de tagit med dem i presentationen vid riksrättsutfrågningen i kongressen. Så våra filmklipp användes där.

Då kan man säga att ni lyckats åstadkomma något…

– Fast Trump blev frikänd, invänder Moiz Syed. Så helt lyckat var det inte.

Har ni fått in några tips via sajten?

– Jag tror vi fått in en hel del tips, säger Jeff Kao, som tillägger att han inte själv har hanterat dem.  

– Vi har fått en del annat material läckt till oss tack vare vår rapportering, den har fått en del uppmärksamhet i hackerkretsar. 

En sak de inte använt materialet till är att rekonstruera händelseförloppet minut för minut. 

– Vi ville helt enkelt visa händelseutvecklingen ur deras synvinkel. Vi har till exempel med ett klipp på hur polismannen Eugene Goodman leder aktivisterna bort från de oskyddade senatorerna, ur aktivisternas synvinkel. Så det gjordes nyheter på materialet, men redaktionens fokus låg inte på att gräva.

– Dessutom är det så många på internet som har grävt i detta. Det är rätt svårt att slå internet. 

– Vi ville skapa en bild av hur det var att vara på plats, säger Al Shaw. Bara att sortera klippen efter tid och ungefärlig plats gav en rätt bra bild av händelseutvecklingen. Vi behövde inte pussla ihop vad som hände i vartenda enskilt rum. 

Parlers sajt är vid denna tidnings pressläggning uppe igen. Den har länkar till Android och till Apples App Store, men den som försöker ladda ner appen från App Store möts av ett felmeddelande. Parler är inte godkänd hos Apple, på grund av sitt innehåll.

Jeff Kao berättar att Pro Publica fortsätter kartlägga USA:s
radikala höger, men att redaktionen å andra sidan än så länge sluppit angrepp från det hållet.

– Personligen är jag nyfiken på om 6 januari fick någon att ändra åsikt, säger Jeff Kao. Kanske det var några där som bara hade tänkt demonstrera, och som fick sig en tankeställare. 

– Eller så kanske de allihop tyckte att det som hände var bra och i hemlighet hoppas att det kunde hända igen.